Statistik för sociala medier

Det har publicerats lite statistik om sociala medier i dagarna. IT-företaget Sterias undersökning menar att ”endast 1 av 100 svenska företag använder sociala medier i någon större utsträckning ”. Det framkommer av ett pressmeddelande som distribuerats idag (finns på www.pirab.se men det verkar inte gå att direktlänka). Vad som räknas som stor utsträckning framgår dock inte och personligen tycker jag att det låter väldigt lite, men det kanske är så det ser ut idag. Steria ligger för övrigt bakom Västerviks satsning på sociala medier som jag bloggat om här.

(Full disclosure: Sterias vd Kari Forsén är en gammal kollega till mig.) 

Den andra undersökningen med statistik kommer från SCB (pdf) och den visar att 2,2 miljoner svenskar i åldrarna 16-74 år läst en blogg de senaste tre månaderna (under första kvartalet 2008). Det ska jämföras med den senaste SOM-undersökningen som visade att 1,5 miljoner svenskar läste bloggar varje vecka.

SCB bekräftar tendenser vi tidigare sett, som att fler kvinnor än män bloggar. I åldern 16-24 år är det dubbelt så vanligt bland tjejer som bland killar att blogga (20% mot 10%). Något förvånande är att det är fem gånger så vanligt i kategorin ”1 vuxen med barn” att papporna bloggar än mammorna (11% mot 2%). I kategorin ”2 vuxna med barn” är förhållandet det omvända (5% mot 8%). Kanske de ca 5.000 singelpapporna får utlopp för sina tankar via bloggen, eller hur ska man tolka det?

Via Internetstatistik.

Engagerade kunder kan visst bidra till att bygga din webb

Via 15-åriga snillet Gustav Holmström hittar jag en krönika av före detta ekonomireportern Mats Edman. Denne skriver hos Internetredaktörerna om svårigheterna med att få kunderna att bidra gratis till att bygga företagens webbplatser. Slutsatsen, som verkar bygga på några undersökningar som inte redovisas (transparens, hej!), är att kunderna gärna kommenterar, recenserar och betygsätter, men inte mycket mer.

”Kunderna bör bjudas in, men webben bygger du själv tillsammans med olika specialister.”

Jag tycker det är en något felaktig slutsats och det finns ett flertal exempel där företag lyckas förvalta kundernas engagemang så att de bidrar till att bygga en bättre webbplats (även om själva webbplatsen byggts av företaget). Dell Ideastorm och My Starbucks Idea är två lysande case, där Dell har fått fler än 12.000 idéer från kunder, varav 365 stycken har implementerats.

Starbucks har också lyckats engagera sina kunder och tillsammans bygga en community. I en amerikansk rapport beskrivs Starbucks såhär: ”when Starbucks started engaging on Facebook in October 2008 at Facebook.com/starbucks, they approached and took over the ownership of user-created communities (with the blessing of the original page administrators). At that time, the page had about 200,000 fans, but a combination of Starbucks generating content and customers sharing their enthusiasm for the brand has built that fan base to nearly 3.5 million members — representing one of the largest groups on Facebook.”

Samma undersökning rankar världens 100 största varumärken efter hur de lyckas engagera kunder. Föga förvånande är Starbucks och Dell etta respektive tvåa på listan. H&M och IKEA rankas på 23 respektive 57 plats. Inte nog med det, undersökningen visar också att de företag som är bäst på att engagera kunder är också betydligt mer lönsamma än övriga. Företagen delas upp i fyra grupper, mavens, butterflies, selectives och wallflowers, där mavens är de som har bredast och djupast engagemang. Mavens har i genomsnitt 18% vinsttillväxt de senaste 12 månaderna medan wallflowers har -6%.

Edmans krönika kommenterar specifikt Twitter, vilket var vad som fick Holmström att reagera. Edman skriver:

”Twitter, hypat just nu, är en pladdrig och fragmentarisk tjänst för nödiga ungdomar som har behov av att ständigt meddela omvärlden vad de gör just nu. Digitaliserad tonårsnarcissism utan djup. På maximala 140 tecken lyckas flertalet twittrare inte säga särskilt mycket mer än öööhh. En VD som twittrar är bara fånig. ”

Holmström mejlade Edman om inlägget och fick också svar där han delvis ger Holmström rätt i sin kritik. Avslutningen gör mig dock något fundersam.

”Att H&M och liknande konsumentföretag lyckas bygga intressanta sociala sajter må vara hänt, men för det stora flertalet företag handlar det främst om att etablera en bra, vanlig webbsajt och få bra organisk ranking på Google.”

Om man tror att en bra hemsida är den enda lösningen då är man farligt ute. Googla på ”fish where the fish are” eller kolla in Steve Rubel om The End of the Destination Web Era för en bra förklaring.

Sociala medier rankas högt av Google och det roligaste beviset på det är att Googla Mats Edman. Just nu kommer Gustav Holmströms blogginlägg som träff nummer två, två hack ovanför Appelberg/Internetredaktörernas webbsida.

Quod Erat Demonstrandum.

Uppdaterat: Internetredaktörerna tar upp reaktionerna på Edmans krönika från mig och andra bloggare. Bravo.

links for 2009-08-18

40 procent av livet består av meningslöst babbel

TT skriver ikväll om en amerikansk undersökning som pekar på att 40 procent av informationen på Twitter är meningslös. ”Meningslöst babbel på Twitter” rapporterar bland andra Dagens Nyheter. Tyvärr får man lite känslan av att det ofta är den typen av budskap som traditionella medier gärna nappar på, dvs information som pekar på att sociala medier är överskattat och/eller mest trams.

Och även om det är sant så blir jag lockad att säga ”Och?”. Sociala medier handlar om interaktion mellan människor, inte om att rapportera årsredovisningar eller protokoll från senaste styrelsemötet. Därför innehåller de sociala medierna mängder av till synes meningslös information som ofta i själva verket bygger relationer och berättar saker om oss själva och andra.

SvD intervjuade för några år sedan en man vid namn Staffan Nilsson som då doktorerat på temat självförverkligande. Några citat ur artikeln tycker jag går att applicera på sociala medier också.

Vad pratar vi om i den här formen av självförverkligande? Jo, säger Staffan Nilsson, vi sätter ord på det som är viktigt, vad som hänt oss och vad vi vill sträva efter. Vårt sökande efter identitet kretsar hela tiden kring vad som är värdefullt för oss.
– Relationer kommer till med språket som medium. Genom språket förstår vi livet och oss själva – och såna samtal kan lika gärna ske i trevlig samvaro som med okända på bussen.
Eller med oss själva, påpekar han. Självreflektion kan också fungera.

Som att föra dagbok?
– Ja, eller att bara fundera över vad man gjort. Det brukar jag göra. Vad var bra, vad var dåligt? Sedan försöker jag artikulera vad jag gillar och trivs i.
Han säger att även lyssnandet, att ta emot vad någon annan säger och formulerar, fungerar som självreflektion. Att sätta sitt liv i relation till andras historier väcker frågor om hur man själv skulle vilja leva. Även i det som är annorlunda definierar vi oss, menar Staffan Nilsson.

DN/TT skriver att 40 procent av informationen på Twitter är sådant världen kunde vara utan. Den världen vill jag inte leva i.

Föraktet för sociala medier lyser igenom.

Uppdaterad: SVT Rapport intervjuar mig om Twitter idag.