Instagram | Sociala medier

SVT citerar falsk Zlatan på Twitter

Att hålla koll på Zlatan i sociala medier har tidigare varit en utmaning då det inte varit helt lätt att avgöra vad som varit officiella konton och inte. Numera borde dock de flesta medier, inte minst svenska, ha så bra koll att de åtminstone vet att Twitter-kontot ”Zlatan Ibrahomovic” (observera felstavningen) är ett parodikonto. Men precis som DN lurades i september i år av en tweet om Ronaldo, har nu även SVT gått på samma nit.

I Sportnytt kl 17.55 i förrgår visades ett Twitterinlägg som påstods komma från Zlatan med en kommentar kring hans uteblivna plats bland de tre nominerade till Ballon d’Or.

”Om FIFA inte ger mig Guldbollen får jag nog prata med Jultomten”.

Men citatet kommer från parodikontot @ZIbrahomovic som tydligt i sin presentationstext uppger att det inte är den riktige Ibrahimovic som står bakom.

– Det var olyckligt, det är slarvigt av oss. Det gick lite fort nära sändning, säger redaktören Thomas Tynander till Aftonbladet.

I båda fallen har både DN och Sportnytt valt att skriva om citat och avsändare istället för att ta en skärmdump eller liknande, där det kan vara tydligare för korrekturläsare att identifiera eventuella fel. Det kan förstås bidra till att felet passerar igenom den redaktionella processen för man antar att den som skrev av uppgifterna har gjort rätt från början.

Zlatan finns numera också på Instagram under namnet ”iamzlatanibrahimovic” där han redan fått över 21000 följare.

Vanligare att flickor blir offer för nätmobbning enligt ny studie

Det stora Instagram-målet i Göteborg satte fenomenet nätmobbning ordentligt på agendan i Sverige, men ännu är forskningen på området begränsad. Speciellt om man tänker på studier av eventuelle könsskillnader när det gäller mobbning via sociala nätverk och annan nätrelaterad mobbning. I veckan har dock Linda Beckman disputerat på Universitetet i Karlstad med en avhandling med rubriken ”Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents – Gender differences and associations with mental health”.

En av frågeställningarna i avhandlingen var att försöka utröna om det finns skillnader i beteenden mellan pojkar och flickor när det gäller nätmobbning. I studien undersöktes ungdomar mellan 13 och 15 år.

Studien av mer traditionell mobbning visar att det inte finns några könsskillnader alls bland traditionella mobbningsoffer. Det är alltså i princip lika vanligt att flickor och pojkar mobbas. Vidare var det en större sannolikhet att pojkar var traditionella mobbare jämfört med flickor.

Vanligare att flickor nätmobbas
I Beckmans studie framkom att det vid nätmobbning istället var större sannolikhet att flickor nätmobbas medan det inte var någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på att nätmobba andra. Sannolikheten var också större att pojkar samtidigt var både mobbare och offer (bully-victims) vid traditionell mobbning jämfört med flickor, medan sannolikheten för flickor att vara både mobbare och offer (nätbully-victims) vid nätmobbning var större jämfört med pojkar.

I korthet innebär det att flickor utgör en större andel av både mobbare och offer vid nätmobbning än vid traditionell mobbning, procentuellt sett.

En anledning till den ökade representationen av flickor i nätmobbning kan enligt Beckman vara att pojkar traditionellt är överrepresenterade i fysisk mobbning medan det vid verbal mobbning inte finns några könsskillnader. Nätmobbningen ligger således närmare den verbala mobbningen i sin karaktär. Detta påstående stöds till exempel i Skolverkets stora genomgång Utvärdering av metoder mot mobbning:

”Mobbning bland pojkar handlar i stor utsträckning om öppen och fysisk aggressivitet medan problematiken bland flickor mer handlar om social utfrysning och verbala kränkningar.”

Vid framtida arbete med att motverka nätmobbning kan det alltså finnas skäl att fästa särskild vikt vid flickor och deras situation.

Beckmans studie är intressant och även de övriga delarna är läsvärda, t ex om att det fanns ett samband mellan mobbning och psykosomatiska besvär samt att ungdomar med funktionshinder löpte större risk att bli både mobbare och offer (bully-victims).

Här finns avhandlingen i sin helhet:

Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents by kullin

Bild från Flickr.

Toy i Instagram-tävling med sur eftersmak

Allt fler företag använder Instagram för att engagera sina kunder i olika tävlingar. Ett av de senaste exemplen är tuggummimärket Toy, som ägs av Cloetta, som skapat en tävling där de ”hänger ut” liketörstare, dvs personer som fikar efter uppmärksamhet i sociala medier. I korthet innebär det att man ska sätta dit andra personer som man upplever som väldigt bekräftelsesökande i sociala nätverk, ta en skärmdump på deras bilder och ladda upp till tävlingen. Allt påhejat av kampanjens ansikte utåt, f d (?) riksbuffel Alex Schulman.

Det finns ett par saker med kampanjen som jag inte gillar och det första gäller att dess grundelement helt enkelt är att man stjäl bilder från någon annan via en skärmdump. Visserligen friskriver sig företaget i tävlingsreglerna att man måste inhämta samtycke från de vars bilder man deltar med, men det struntar ju folk högaktningsfullt i. Och det hade man kunnat räkna ut ganska lätt i förväg.

Många av tävlingsbilderna är på ”the usual suspects”, kändisar som Marie Serneholt, Danny Saucedo, Calle Schulman, Anders Timell och Martin Björk. Jag kan garantera att ingen av dem har blivit tillfrågad om att deras bilder ska få medverka i tävlingen. En kampanj som bygger på att många använder andra personers bilder utan tillåtelse, kan inte få godkänt. Jag skulle för övrigt gärna ta en kunnig jurists åsikt om huruvida Toy/Cloetta gör sig skyldiga till upphovsrättsbrott genom att publicera dessa bilder på kampanjsajten.

Mitt andra problem är själva utmaningen i tävlingen, som går ut på att man ska klanka ner på någon annans beteende. Som Deeped Niclas Strandh uttryckte det på Twitter idag:

”Toys kampanj är så beige och oerhört intressant dövhet inför diskussioner efter Instagramupploppet mm”

Upplägget ger en sur eftersmak och är det något vi behöver mindre av så är det den här typen av nätöversitteri. På sajten skriver Toy:

”…med sociala medier har like–fiskarna fått nya och obegränsade jaktmarker. Och like-fiskandet tar sig allt mer bisarra uttryck.

Någon sorterar sina tre tusen böcker i färgordning och lägger upp bild på Instagram. Någon ser till att meddela sin omvärld att de sprungit 7,2 runkeeper-kilometer på Twitter. Någon suger in kinderna, putar med läpparna, bränner av en selfie och lägger upp på Instagram. Allt för att få sin fix av bekräftelse.”

So what? Varför ska Toy och deras kunder bry sig om ifall någon annan berättar att den sprungit en joggingtur. Det är faktiskt frivilligt att följa personer på sociala nätverk. Om du inte gillar vad de gör, varsågod och avfölj. Nej, det här tävlingstemat ger mig inga bra associationer till varumärket Toy, snarare avsmak.

Dessutom är hashtaggen inte helt unik utan helt andra bilder taggade med #tatlugnt slinker med i tävlingen. Underligt nog så finns just nu inga bilder med alls på tävlingssidan. Antingen har man fått plocka ner bilder manuellt eller så har de något tekniskt problem. Taggade bilder går att se här annars: http://statigr.am/viewer.php#/tag/tatlugnt/

Uppdaterat: eventuellt har Toy fått kalla fötter och därför avpublicerat tävlingsbilderna tillfälligt. Den här artikeln i Dagens Media antyder att de gör sig skyldiga till upphovsrättsbrott.

Instagram-tävlingar engagerar
Man kan uppnå ganska mycket engagemang för ett företag eller en produkt via t ex Instagram och tävlingar är ofta en bra metod. Och det behöver inte vara så otroligt spejsigt heller för att fungera. Min arbetsgivare kör just nu en tävling på Instagram som skapat mycket engagemang. Vad den handlar om är egentligen inte så viktigt, men vi tycker att den har en bra koppling till vårt medlemserbjudande och ger fina kommentarer som den här:

”vi har jobbat jättemycket med kläderna och haft jätte roligt och skrattar tillsammans och det är det viktigaste, så lycka till alla andra som är med i tävlingen” [kryddat med massa hjärtan]

”vill tacka er för att ni har denna tävlingen… jättekul verkligen :D”

Vår byråkostnad: 0 kr

Medie/webbkostnad: 0 kr

Antal inskickade tävlingsbilder just nu: drygt 260 st.

Med ganska små medel kan man engagera kunder via Instagram. Och med en stor budget kan man också stöta dem ifrån sig.

Carema byter namn till Vardaga – men missar Twitter-kontot

Vårdkoncernen Carema meddelar idag att man byter namn. Företaget ska nu driva verksamheten vidare under varumärkena Vardaga och Nytida, något som många drivit friskt med på Twitter och i media idag. Förutom det något oväntade namnvalet så kan man också undra lite över hur man säkrat upp digitala tillgångar inför publiceringen av namnbytet. Som flera uppmärksammat så har man inte kommit ihåg att registrera Twitter-kontot @vardaga och även @nytida är upptaget sedan tidigare. Vardaga har av allt att döma registrerats idag av någon som passar på att skoja med företaget (de kallar sig ”Vård aga” på kontot).

Dessutom finns ett antal domännamn som fortfarande inte är registrerade, som t ex .nu, vilket kanske inte är hela världen om man har kontroll på de viktigaste. Vidare är ”vanity url” på Facebook redan tagen medan @vardaga på Instagram fortfarande är ledigt när detta skrivs.

Så, är det egentligen ett problem att ens varumärke kapas på t ex Twitter? Ja, det medför extra besvär om man vill ha kontot vid ett senare tillfälle. Det är relativt lätt att få överta ett konto på både Twitter och Instagram (se hur Coop gjorde här) om man har en varumärkesregistrering att hänvisa till. Men det finns inga garantier om kontot är aktivt och inte utger sig för att vara företaget, då kan det bli knepigare. Och under tiden kan någon leka officiell @vardaga på företagets bekostnad och orsaka onödig skada.

Vad jag kan se så har varumärkesbyrån som hjälpt Carema med framtagande av nya namnen endast twittrat själva två gånger på två månader (innan dagens nyhet), så kanske har de inte så bra koll på sociala medier. Oavsett vilket så bör förstås både beställare och de konsulter som hjälper till med ett namnbyte säkerställa att man registrerar så många viktiga konton som möjligt för att förhindra att någon annan använder dem i företagets namn. Speciellt om namnbytet sker på grund av tidigare PR-kriser, då lämnar man arenan öppen för kritiker och lustigkurrar.

Fotnot: jag vill inte hänga ut varumärkesbyrån här för jag vet inte om det varit deras ansvar att tänka på kontoregistreringar.

Norska företag drabbade av Instagram-bluff

Företag som Gröna Lund, SAS och Espresso House har tidigare drabbats av att falska konton på Instagram som lovat följare olika typer av rabatter och gåvor. Dessa bluffar pågår hela tiden och några av dessa företag är speciellt drabbade, till exempel Liseberg där ett flertal konton fortfarande är aktiva. Ett som heter ”gratislisebergskort” har över 3000 följare och utlovar flera hundra gratis kort till Liseberg när kontot når ett visst antal tusen följare. Att det rör sig om en bluff borde inte vara svårt att förstå, inte minst av den bristande stavningsförmågan i presentationstexten. Men vi är lättlurade, så många går på dessa bluffar.

Även i Norge förekommer liknande skojerier. Restaurangkedjan Egon har drabbats av att ett bluffkonto påstår sig ge bort gratis presentkort på 1000 kronor. Fler än 500 bilder har lagts upp som en sorts ”shoutout” på Instagram under hashtag #egongavekort. Som den norska advokaten John Christian Elden säger så är det straffbart att använda någon annans identitet, vilket kan få konsekvenser för bluffmakarna. I fallet med SAS tidigare så uppgav företaget att man polisanmält personen bakom kontot. Hur den historien har utvecklat sig vet jag inte, men uppmärksammade domar som i det svenska Instagram-målet kan förhoppningsvis bidra till att några skojare drar sig för att göra olagligheter i sociala medier. Som företag bör man dock bevaka sina varumärken på Instagram och arbeta aktivt för att stänga ner falska konton.