Google visar 5 år gamla artiklar som nya

För tre år sedan upptäckte jag att Google ibland visar fel datum på artiklar när man söker efter nyheter. Jag bloggade utförligt om det här. Det innebär till exempel att om du söker efter en nyhet som publicerats den senaste veckan, så kan du få träffar som är flera år gamla. Jag har inte sett det hända så många gånger på senare år, men idag när jag gjorde en sökning så hände det igen. Sökningen skulle bara ge träffar som publicerats den senaste veckan, ändå visar Google en fem och ett halvt år gammal nyhetsartikel som andra träff i sökresultaten.

Som ni ser nedan så har Google tolkat artikeln nedan som om den vore publicerad den 7 maj 2013. Klickar man på artikeln så ser man dock på aftonbladet.se att den är publicerad den 5 nov 2007. Däremot som visas underst i bilden nedan, så tolkar Google publiceringsdatum rätt om man söker på rubriken utan datumavgränsning.

Varför detta sker beror säkert på att det finns andra datumangivelser i koden som Google tolkar fel. Jag vet dock inte hur vanligt det är.

Journalister trålar efter nyheter i sociala medier

I måndags hade jag förmånen att få delta i en paneldebatt på eventet Blogg100, tillsammans med Ebba von Sydow, Karin Pettersson och Rebecca Crusoe. Vi pratade tillsammans med moderatorn och initiativtagaren Fredrik Wass en del om vilket inflytande bloggar kan ha och hur man som företag, organisation eller individ kan nå ut med bloggen för att påverka andra. Ett ämne vi inte diskuterade så djupt var hur blogginlägg kan påverka nyhetsagendan på ett negativt sätt och då tänker jag närmast på hur blogginlägg, tweets, Instagram-bilder eller Facebook-statusar kan tas ur sitt sammanhang och orsaka kriser för företag, politiker och kändisar.

I en mediekrönika igår i Corren skriver Björn Lövenlid om ett fenomen, nämligen att journalister letar i sociala medier efter nyhetsstoff och han beskriver det så bra när han säger att “medier trålar efter snackisar på kändisarnas bloggar”. För precis så är det, det finns otaliga exempel på nyheter som är ett resultat av att journalister letar efter kontroversiella uttalanden från kändisars Twitter-konton till exempel. Det senaste i raden är Dagens Medicin som gjorde en hel artikel på att Kristdemokraternas Göran Hägglund hade retweetat en Sverigedemokrat. I en annan artikel i GP så diskuterar jag bland annat några exempel på idrottsmän som råkat illa ut på grund av saker de publicerat i sociala nätverk.

Ett annat sätt som media använder kändisars uttalanden på Twitter och Facebook är att söka bekräftelser på en nyhetsvinkel, t ex att Petra Mede hyllas för sin insats i Melodifestivalen.

”Danmarks enda konkurrent i kväll: Petra Mede! F-n vad hon är strålande!” twittrade Nanne Grönvall.

Josefine Crafoord konstaterade att ”Petra Mede måste skita i ESC så hårt. Annars skulle hon inte göra det så sinnessjukt bra!”

Det är förstås bekvämt att bevaka kändisars konton, du behöver inte ens ringa eller mejla någon för att få ett citat sent på kvällen när pressläggningen närmar sig. Här bryr sig dock Aftonbladet inte ens om att precisera att man citerar en tweet från Crafoord. Så långt har det redan gått att en tweet är att likställa med ett intervjucitat.

“Enligt uppgifter i sociala medier” är en annan modern klassiker som syns allt oftare i media, här till exempel. Det är en otroligt vag formulering som är omöjlig att kontrollera, är den relevant, hur många är det som skriver, vilka gör det? Att bygga nyheter på uppgifter från “sociala medier” omöjliggör förstås alla former av källkritik. En alternativ variant är att “X har väckt en del uppmärksamhet på sociala medier” som i det här exemplet från P4 Värmland.

Precis som Lövenlid skriver som rubrik i sin krönika så gäller det för kändisar att vakta sin tunga. För allt du skriver kan hamna i tidningen, utan att du själv vet om det. Jag har själv varit med om att Expressen tagit text från min blogg och lagt in som citat som om jag hade blivit intervjuad. (När jag påpekade detta i ett blogginlägg surnade journalisten till och tog helt enkelt bort mig ur artikeln. Så högt i tak var det där.) Och jag har även fått tweets publicerade i media (både bra och dåliga exempel) utan att ha blivit kontaktad om det. Det roligaste exemplet är väl ändå den här elakingen som hamnade i brittiska Metro från Eurovision Song Contest 2011:

 The Georgian entry was also similarly mocked – @Kullin simply wrote: ‘Oh no, it’s Janice from Friends’ when she came on stage.

Så även om det i grunden är positivt för opinionsbildare och kändisar att själva kunna styra kommunikation via sociala medier, så är det alltid bra att tänka på att journalister bevakar varje digitalt steg du tar.

Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram

Jag har skrivit en del här på bloggen om falska konton på Instagram som lurat tusentals att de är kända varumärken som SAS, SF och Liseberg. En hel del av dessa falska konton finns kvar en lång tid efter att företagen uppmärksammats på deras existens. Som utomstående är det svårt att veta om det beror på företagens ointresse att lägga resurser på att stänga ner dem eller på att det är svårt att få Instagram att föra över varumärken till dess rätta ägare.

Så jag tänkte göra ett undantag från min princip att inte skriva om mitt jobb här på bloggen och berätta hur vi på Coop lyckades stänga ner ett liknande bluffkonto på nolltid.

Det finns ett flertal konton på Instagram med namn som i olika utsträckning kan bedömas tillhöra Coop. I stort sett samtliga av dessa är inaktiva och helt harmlösa, men ett konto var av bluffkaraktär och utgav sig för att tillhöra Coop Konsum. Så här såg profilen ut:

Naturligtvis kunde vi inte låta någon utge sig för att vara Coop och falskeligen utlova presentkort till följare. Så vi gjorde en anmälan om varumärkesintrång, information om detta hittar du här. Bland den information du behöver uppge finns till exempel registreringsnummer för varumärket som har utnyttjats olovligen.

Snabb hantering
Det falska kontot stängdes ner samma dag som vi skickade in vår anmälan. Sedan tog det ytterligare en vecka innan det falska kontot överfördes till ett konto som vi hade registrerat temporärt. Så på mindre än ett dygn fick vi bort bluffmakarna från Instagram och på en vecka kunde vi själva börja använda kontot aktivt om vi ville.

Det är naturligtvis en bedömningsfråga hur mycket resurser man som företag ska lägga på att jaga konton som utnyttjar ens varumärken. Man får värdera vilken potentiell skada intrånget kan göra och därefter besluta om man ska hålla det under bevakning eller agera.

Men vår slutsats var iallafall att företag vars namn utnyttjas olovligen på Instagram iallafall inte kan skylla på långsam hantering från Instagram. Vill du få bort konton som använder ditt namn så är Instagram mycket snabba på att hjälpa till.

För att ta ägarskap över ett konto som gör intrång på dina varumärkesrättigheter så gör du såhär:

- registrera ett temporärt Instagram-konto dit det andra kontot kan överföras
- ta fram uppgifter om ditt varumärke, bl a registreringsnummer och vilket kontor det är registrerat på
- alla fakta du behöver finns listade här: http://help.instagram.com/535503073130320/
- fyll i informationen i formuläret du hittar här: http://help.instagram.com/customer/portal/emails/new

Har du gjort rätt och att Instagram bedömer att dina krav är giltiga kommer de troligtvis att hjälpa dig relativt omgående.

Coop finns på Instagram under namnet @CoopSverige: http://instagram.com/coopsverige och med samma namn på Twitter: https://twitter.com/coopsverige

Hur du blåser 100.000 personer på Facebook

Kommer ni ihåg Facebook-gruppen “2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti” som snabbt fick 200.000 medlemmar och sedan bytte namn till Svenska Nekrofilföreningen? Det har alltid varit relativt lätt att luras i sociala medier, för att det är så enkelt för oss att klicka gilla på någonting utan att tänka efter. Men även för att många inte riktigt förstår hur olika sociala nätverk fungerar och att vissa saker vi stödjer eller vill ta del av egentligen är helt orimliga. Till exempel att Facebook-sidor som lovar tusentals personer som gillar sidan något gratis inte kan samla in kontaktuppgifter till så många personer. En sidägare ser bara de senaste 500 följarna på Facebook.

Men vi ser dem med jämna mellanrum i olika kanaler, falska Instagram-konton som lovar gratisprylar, falska Twitter-konton som låtsas vara någon annan (den nya påven t ex) och inte minst bluffar på Facebook. Exemplet nedan fascinerar mig. En skämtsida har lagt upp en bild med en instruktion om att titta på bilden i 10 sekunder, skriva “vind” i kommentarerna och sedan se vad som händer. Har du lite koll på Facebook så vet du förstås att ingenting alls kommer att hända med bilden om du skriver någonting i kommentarerna. Men det har inte hindrat nästan 115.000 personer att göra just detta och sådär rullar det på. Fler tillkommer varje dag.

Hur kan då så många gå på en så enkel blåsning (vind=blås var ju också en ledtråd)? En del av förklaringen ligger i följande:

– Inlägget har nått ett viss tröskelvärde där man tänker att om så många har kommenterat så måste det ju hända något. Så många personer går inte på något som inte är sant. Slutsats: ett högt antal medverkande är inte längre en garanti för att något inte är en bluff.

- Vi litar på våra vänner. Nisse är inte korkad, om han har delat det här inlägget så är det nog inget lurt. Slutsats: sluta att lita blint på dina vänner och börja tänk själv. Våra vänner är bra filter, men bara till en viss gräns, lite sunt förnuft får vi bidra med själva.

- Vi vill att det ska vara sant. Det finns så mycket skoj och trams på nätet, så vi lallar helt okritiskt med in i nästa fälla. Vi vill ha den där belöningen med en rolig video eller en gratiskupong från ett företag. Slutsats: om något verkar ovanligt bra eller ovanligt kreativt, fundera en extra gång på om det är rimligt innan du klickar “gilla”.

- Risken är så liten om det skulle vara någonting lurt, att jag kan lika gärna prova. I värsta fall framstår jag som lite korkad inför mina vänner. Slutsats: Ju mindre risk för den som ska luras, desto troligare att bluffen går igenom. Men när vi går på liknande saker bidrar vi till att bluffmakarna bygger upp Facebook-sidor, Instagram-konton och annat med många följare och hög synlighet. Genom att vara okritiska förstör vi successivt upplevelsen i sociala medier för flertalet.

Varför gör man då ett liknande inlägg? Svaret i detta fall stavas EdgeRank, dvs Facebooks formel för att välja ut vilka inlägg som ska visas för dig i ditt Facebook-flöde. När många människor interagerar med inlägg från en sida så rankas sidan högre och visas för fler. Ett inlägg som får 115.000 likes bidrar till att öka inflytandet och synligheten för sidan, därför är det värt att luras för att fler ska klicka, kommenter och gilla.

Att följa en sådan här kommentarstråd är ganska roande. Rad efter rad med folk som skriver “vind”. Och sedan av och till är det någon som faktiskt berättar om sin besvikelse att belöningen uteblev. Det hände ju inget. Nähä!

Falska konton på Instagram tas inte bort

Som jag skrivit om ett par gånger tidigare så har svenska företag drabbats av falska konton på Instagram. Bland annat har ett flertal falska konton öppnats för Liseberg, SAS, SF och Espresso House och lurat tusentals att följa, gilla och till och med uppge sin epostadress publikt i förhoppningen att de ska erbjudas saker gratis. Dessa konton har anmälts till Instagram och en del är borta. Andra har helt enkelt bytt namn och tagit med sina följare. Den unge norrman som låg bakom ett fejkat SAS-konto, och som också polisanmälts av SAS, har nu 55.000 följare på sitt privata konto. Detta lär han ha fuskat sig till.

Men ett problem är att det tar tid att bli av med de falska kontona. Jag räknar till åtminstone 17 falska SF-konton som legat kvar i cirka fem veckor trots spamanmälningar. Nu har det dessutom tillkommit ytterligare ett till: @sfbio_official med 234 följare, som för fyra dagar sedan publicerade en bild där de vill att man ska uppge sin epostadress i utbyte mot två biobiljetter.

Drabbas man som företag av liknande bedrägerier är det viktigt att agera snabbt, vilket SF gjorde när de väl blev informerade om detta (de verkade inte känna till det förrän bl a jag tog upp saken). Men minst lika viktigt är att följa upp att kontona verkligen försvinner. Det ska inte behöva ta fem veckor att stänga ner ett konto, så följ upp och ligg på igen om inget händer.

Högskolan i Jönköping får 13 miljoner till sociala medier

Enligt en artikel på jnytt.se så har Internationella Handelshögskolan i Jönköping, JIBS, fått ett bidrag från Hamrinstiftelsen på 13 miljoner kronor som ska användas till forskning om sociala medier. Pengarna ska finansiera ett femårigt forskningsprojekt med mål att JIBS ska synas mer i samhället och i sociala medierna.

Sociala nätverk, Twitter och bloggar blir allt viktigare som kommunikationskanal för högskolor och universitet. Många är också aktiva i dessa kanaler sedan flera år tillbaka och bland annat har JIBS fler än 6600 följare på sin Facebook-sida.

– Via sociala medier kan också en mindre högskola slå igenom i debatten. Universitet och högskolor eller enskilda forskare kan använda sociala medier för att berätta om forskningsresultat och ett lärosäte kan också snabbt besvara studenters frågor, säger Klas-Herman Lundgren, projektledare och kommunikatör vid Vetenskap & Allmänhet.

Det ska bli intressant att se vilken typ av forskning som kommer att komma ut från Jönköping de kommande åren.

En relaterad nyhet är att idag klockan 14 utannonseras den första vinnaren av Sparbankstiftelsen Sjuhärads pris i sociala medier. En person ska få 100.000 kr för värdefulla insatser inom sociala medier. Högskolan i Borås är en part som är involverad i detta pris, vilket förstås genererat en hel del uppmärksamhet till skolan.

Vasaloppet på Twitter – ett udda val av namn

Just nu pågår Vasaloppet, en riktig klassiker inom svensk idrott. Arrangörerna har de senaste åren varit bra på att arbeta med ny teknik för att förbättra upplevelsen för både deltagare och åskådare. Bland annat genom RFID-chip, appar och andra tjänster som gör det lätt att följa åkare i spåret.

Inte helt oväntat finns även Vasaloppet i sociala medier, bland annat på Youtube och Facebook. Twitter är en annan väl använd kanal och just nu är “Vasaloppet” ett så kallat trending topic på svenska Twitter. Så självklart finns det också ett officiellt Twitter-konto och jag reagerar på vilket namn man valt på just detta konto. Kontot heter inte @vasaloppet utan @vasaloppet2013. Själv hade jag definitivt inte valt att namnge kontot med ett års-suffix av följande anledningar:

- För att nå ut till så många som möjligt är tydlighet viktigt. Vet man inte vilket konto som är det officiella så gissar man i första hand på det mest uppenbara, dvs @vasaloppet. Detta konto existerar men är inte aktivt, man kan då misstänka att Vasaloppet inte är aktivt på Twitter och sluta söka. Det finns också risk att man sår tvivel över om vilket konto som är äkta, eftersom man förväntar sig att en organisation har säkrat sitt eget varumärke och använder det aktivt. När det inte är fallet uppstår viss osäkerhet. Det officiella kontot är inte heller verifierat och vem som helst kan utge sig för att vara officiellt konto, det är bara att skriva i profilen. Eftersom kontot inte heller är länkat på vasaloppet.se så finns ingen enkel väg att bekräfta detta.

- För att bygga lojalitet och följare över tid så är kontinuitet en annan viktig aspekt. Med nuvarande strategi så tvingas man antingen öppna nya konton varje år eller byta namn på det existerande kontot. Det innebär också att de nya namnen, @vasaloppet2014 osv, måste vara lediga eller säkerhetsregistrerade av organisationen själv. Annars går de inte att ta.

- Årsnummer på konto fyller ingen funktion. Är man bara intresserad av att följa under ett år så är det lätt att avfölja efter tävlingens slut för året. Det är en annan sak med hashtags där det kan finnas en fördel att särskilja ett event från ett annat, men även här bör #vasaloppet fungera bäst då risken är liten för missförstånd.

- Det är alltid önskvärt att ha en enhetlig namnstrategi på sociala medier. Det är inte alltid lätt då konton kan startas vid olika tider och namn kan vara upptagna. Men om möjligt, så bör man ha samma “handle” överallt. På Facebook har de adressen facebook.com/vasaloppetofficial (ändelsen “vasaloppet” är tagen av något Vasalopp i USA), liksom på Instagram (@vasaloppetofficial). Men alltså inte på Twitter. På Youtube heter man @vasaloppet.

Byte av Twitter-namn
Jag kan alltså inte säkert ens veta att @vasaloppet2013 är ett offiiellt konto. Men om det är det så hade jag nog till nästa år sett till att använda kontot @vasaloppet på Twitter för enkelhets och tydlighets skull. Inte minst för att slippa byta namn varje år och säkra att kommande årsnummer inte är tagna av namn-nappare. Skulle Vasaloppet inte vara innehavare av namnet så är det inga problem att få det överfört. Jag har själv tagit kontroll över två Twitter-konton på uppdrag av två svenska stora varumärken.

Falska konton på Instagram lovar gratis årskort på Liseberg

Den senaste veckan har jag bloggat en del om att svenska företag fått se sina varumärken kidnappade på Instagram av bedragare. En norsk kille låtsades vara SAS officiella konto på Instagram och lurade fler än 14.000 följare att de skulle få två flygbiljetter till New York inklusive femstjärnigt hotell. Sedan uppdagades att företag som SF Bio, Espresso House och Abercrombie & Fitch också utsatts för fejkade konton där även tusentals unga lurades att uppge sina mejladresser i kommentarerna.

Metro skrev häromdagen att ett falskt konto utgav sig för att vara Gröna Lund och ge bort gratis åkband, även det förstås var bedragare. Men vågen av kapade varumärken på Instagram stannar förstås inte där. Liseberg är ett annat företag som drabbats av dessa falska konton. Inte mindre än 13 falska Lisebergs-profiler finns på Instagram där i stort sett alla utlovar gratis åkband eller någon annan fördel om man följer eller uppger sin mejladress.

Ett konto som heter @lisebergofficial med 853 följare har funnits i nästan ett år och verkar jobba hårt på att framstå som seriöst. Men ska man tolka kommentarerna så är inte detta konto inte alls Lisebergs. Och det finns inga spår på Lisebergs sajt att de skulle ha ett Instagram-konto. Enligt kommentarer så ska Liseberg ha informerat om detta på sin Facebooksida.

Tydligen har skojarna vid något tillfälle angett att One Direction skulle komma till Liseberg och att de hade 6 stycken backstagepass att dela ut. Ni förstår kanske besvikelsen bland hängivna fans när det visade sig vara båg. Såhär ser de besvikna kommentarerna ut på Instagram.

Men även nyare bluffkonton har startats den senaste veckan, tex @lisebergofficiell som påstår sig dela ut 5000 årskort på Liseberg till sina följare om de uppger sina mejladresser.

Varumärken som drabbas av dessa skojare riskerar förstås att deras varumärken tar skada, inte minst om det falska kontot ser trovärdigt ut, som i fallet med konserten med One Direction. Flera personer skriver riktigt arga kommentarer som tycks riktade mot Liseberg. Självklart är det illavarslande att detta konto fortfarande är igång 44 veckor efter att bilderna laddas upp. Kontot ser trovärdigt ut och det är inte självkart att man på en gång kan lista ut att det är falskt.

Bedragare polisanmäld av SAS
Detta börjar redan bli ett rejält problem, för Instagram (och dess ägare Facebook), för företag och för användare. Vi användare måste självklart bli mycket mer kritiska mot den här typen av lurendrejerier. Sedan behöver Instagram bli mycket bättre på att snabbt få bort konton som inkräktar på andras varumärken eller som är falska och uppvisar bedrägligt beteende. De som gör detta kanske tycker att de har kommit på ett riktigt listigt sätt att nå många följare och samla på sig mejladresser att spamma. Men det kan få konsekvenser som är allvarliga. Den unga norsk som lurat tusentals på Instagram har inte bara rapporterats till Instagram. SAS har även polisanmält honom för hans lilla stunt, som han skryter vitt och brett om på Facebook.

Några korta råd till företag som vill slippa hamna i samma situation som Liseberg och de övriga.

1. Se till att ha en bra bevakning av sociala medier så att du snabbt kan fånga upp när det börjar pratas om ditt varumärke.

2. Registrera de mest uppenbara varianterna av ditt varumärke på de största sociala nätverken.

3. Använd det. Alltså, se till att ha en åtminstone begränsad närvaro på nätverk som Instagram. Det är en liten ansträngning och du får lättare att kommunicera och varna andra när någon utger sig för att vara dig i sociala medier.

4. Rapportera bedragare och be andra hjälpa till att spammarkera så nätverken snabbt kan agera. Och följ upp att bedragarna försvinner. Ett fejkkonto ska inte få ligga kvar i 44 veckor och låtsas vara du.

Psykologi: så fungerar näthatare – en infografik

Ikväll sänds ett avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning kallat “Män som näthatar kvinnor”. Ett mycket angeläget och skrämmande tema som har satt stora avtryck i sociala medier redan innan programmet har sänts. Inför programmet så hittade jag en intressant sammanställning som, något komplicerat, redogör för vad som tydligen rent psykologiskt ligger bakom varför en del personer beter sig som nättroll.

Infografiken nedan kallad Psychology of an Internet Troll pekar på en rad faktorer som gör att en person är mer benägen att skriva hatiska kommentarer på nätet än vad den skulle göra ansikte mot ansikte. Klicka på bilden för en större version.

En grupp om sociala medier på Google+

Jag har inte varit någon flitig användare av Google+, men när grupper (Communities) introducerades nyligen så öppnades plötsligt en ny dimension som jag gillade. Grupper i Google+ påminner väldigt mycket om grupper på Facebook och de kan handla om precis vad som helst, baserat på till exempel intressen där gruppen också kan indelas i olika undergrupper eller teman.

Funktionen med grupper har faktiskt fått mig att börja använda Google+ betydligt oftare än vad jag gjorde tidigare. Jag skapade direkt en grupp som handlar om sociala medier för det ligger nära till hands med vad jag både jobbar med och bloggar om. Gruppen fick snabbt snurr och har idag drygt 250 medlemmar. Det är redan en del aktivitet i gruppen även om det är olika mycket olika dagar.

Gå gärna med i gruppen om ämnet intresserar dig och om du är nyfiken på hur grupper fungerar. Den är öppen för alla som är intresserade.