Sociala medier kan vara en belastning vid rekrytering

Vi svenskar spenderar allt mer tid på sociala medier. Vi lämnar ständigt nya digitala fotspår efter oss i sociala nätverk, vilket rekryterare tittar på i samband med en rekrytering. Denna information kan sedan leda till att en person inte går vidare i en ansökningsprocess.

Enligt en färsk undersökning från Stockholms Handelskammare uppger hela 34 procent av rekryterare att de någon gång sorterat bort en kandidat med anledning av information de fått via sökningar på Internet. Siffran har ökat från 30 procent förra året och 24 procent år innan dess.

Sociala medier är även fortsatt en viktig pusselbit i de kontroller företag gör vid en rekrytering. 41 procent av företagen i studien använder sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook som en del av sina bakgrundskontroller, vilket är samma nivå som under 2015. 44 procent söker information om kandidater på webben.

sociala medier rekrytering

Bemanningsföretag söker betydligt oftare information i sociala medier, medan offentliga sektor inte alls gör det i samma utsträckning.

sociala medier

Även om man inte ska överdriva riskerna med att information som delas i sociala medier kan leda till att man inte får ett jobb, så kan det ändå vara ett bra tips att göra en internetsökning på sitt eget namn. Samt även kolla igenom de publika inläggen på andra konton som Instagram och Twitter, för att få en bild av vad en extern person får se vid en bakgrundskoll. När googlade du ditt namn senast?

Läs också:

Sverige i botten när det gäller att leta jobb i sociala nätverk

Krav på tillstånd för drönare slopas i sommar

drönare

Sedan en kontroversiell dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i höstas så blev det i princip omöjligt för privatpersoner och företag att få tillstånd att flyga med drönare utrustad med kamera. Regeringen har dock agerat för att få till nya reglar och idag rapporterar Dagens Industri om att en ny lagrådsremiss föreslår att kravet på tillstånd för den privata sektorn slopas.

En lagrådsremiss är ett utkast till en ny lag som skickas till Lagrådet och därefter kan riksdagen besluta om den nya lagen. Enligt förslaget till lag ska drönare inte omfattas av kameraövervakningslagen och tillstånd behövs inte längre.

”Det här innebär inte att det blir fritt fram att använda drönare precis hur man vill. Utan använder man drönare för att till exempel ofreda personer eller till kränkande fotografering då finns det annan lagstiftning som förbjuder det redan”, säger Morgan Johansson till DI.

Den nya lagen väntas börja gälla 1 augusti 2017.

Fotnot: Tekniska Muséet höll en paneldebatt om drönare och kameraförbud nyligen. Den går att se här.

För fler nyheter om sociala medier, prenumerera gärna på blogginlägg via epost.

Så får tittarna tillbaka makten över röstningen i Melodifestivalen

Årets final i Melodifestivalen har fått viss kritik för att den internationella juryns röster vägde mycket tyngre än folkets röst. Vinnaren Robin Bengtsson var folkets tredje val och Nano som fick flest röster av tittarna lyckades inte ta in försprånget som internationella juryn gett Bengtsson.

En snabb analys av hur röstsiffrorna påverkade finalens utgång ger vid hand att juryns röster har oproportionerligt stor inverkan på resultatet. Tittarnas röster ger mycket litet utslag på utgången.

 

Som ni ser har folkets röster, den röda linjen, liten påverkan på totalpoängen. Skillnaden mellan den som fick mest och den som fick minst är 27 poäng. Skillnaden mellan juryns vinnare och förlorare är 95 poäng.

En anledning till denna skevhet är bland annat att juryn ger poäng till 7 av 12 låtar medan folket ger alla 12 låtar poäng. Juryns poäng koncentreras därmed lättare till färre bidrag, även om röstningen givetvis sker via flera jurygrupper.

SVT bör kika på den röda kurvan ovanför och fundera på vad det gör för engagemanget kring röstningen nästa år. Känslan är ju att det inte spelar så stor roll längre vad folket tycker, internationella juryn fäller avgörandet. Och det är inte främst närvaron av en internationell jury som är problemet, inte heller främst att en stor del av röstningen sker genom appen. Snarare är problemet poängfördelningen av tittarnas röster.

Annat röstningssystem 2010

2010 var senaste gången som SVT hade ett system där folkets röster gav ”tolvor” och motsvarande. Den som fick mest telefonröster fick 12 poäng gånger en viss summa som motsvarar juryns sammanlagda poäng. Således fick Anna Bergendahl 132 poäng (tolvan), Eric Saades Manboy fick 110 poäng(tian) osv.

Skulle samma system applicerats 2017 hade folkets val Nano gått hem med segern.

Poängen skulle då fördelats enligt följande:

Flest röster: 132 poäng
Tvåan: 110
Trean: 88
Fyran: 66
Femman: 44
Sexan: 22
Sjuan: 11

Summan av dessa poäng är 473, dvs lika många som internationella juryn delar ut.

Fördelat på gårdagens finalbidrag blir då resultatet såhär:

Vinnaren nu blir alltså Nano (låt 9) följt av Robin Bengtsson (låt 4). På detta vis kan makten över vinnaren flyttas så att det blir en bättre balans mellan internationella juryn och tittarna. Fundera på den till nästa år Björkman 😉

Fotnot: Låtlista i finalen av Melodifestivalen 2017

Låtnummer, Artist, Låt

1. Ace Wilder, ”Wild Child”
2. Boris René, ”Her Kiss”
3. Lisa Ajax, ”I Don’t Give A”
4. Robin Bengtsson, ”I Can’t Go On”
5. Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia, ”En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)”
6. Anton Hagman, ”Kiss You Goodbye”
7. Mariette, ”A Million Years”
8. FO&O, ”Gotta Thing About You”
9. Nano, ”Hold On”
10. Wiktoria, ”As I Lay Me Down”
11. Benjamin Ingrosso, ”Good Lovin'”
12. Owe Thörnqvist, ”Boogieman Blues”

Så blockerar du spam på Instagram

Det har varit ganska lugnt med spamkommentarer på Instagram en tid, men alldeles nyligen kom en ny våg med spam. Konton som marknadsför falska följare spammar dina bilder, vanligtvis med två kommentarer efter varandra med uppmaning att titta på deras konto.

Om du anmäler dessa konton som spam så har Instagram gjort en sak som jag inte noterat tidigare. De inte bara tar ner dessa konton relativt snabbt, de berättar också för dem som anmält att de gjort det. En mycket bra feedback tycker jag.

Du ser det som en notis bland dina andra aviseringar, se nedan.

Klickar du in på aviseringen ser du i detalj att kontot tagits bort.

Så stoppar du spamkommenterar

Ett sätt att slippa dessa kommentarer är att blockera alla kommentarer som innehålle ett visst ord. Eftersom det spam som just nu förekommer innehåller samma ord så är det lätt att blocka. Bara gå in i inställningarna och gå till ”kommentarer”. Där kan du fylla i ord som tex ”followers” eller ”check” (som i check my profile). Då kommer de aldrig att synas på dina Instagram-bilder.

Fotnot: du hittar mig på Instagram som @kullin

Cool patterns – shot on the frozen bay outside of #Täby #Sweden

Ett inlägg delat av Hans Kullin (@kullin)

Varför uttrycket ”gammelmedia” borde pensioneras

Idag läste jag en artikel i Breakit om stormen kring Pewdiepie och att Disney avslutat ett samarbete med honom på grund av antisemitiska skämt och nazireferenser i hans videor. Jag håller inte med om innehållet i krönikan, men det är inte det detta blogginlägg ska handla om. Ett eventuellt bidrag till ”pie-kastningen” kring Youtube-stjärnan får bli en annan gång.

Så istället kommer här en reflektion kring ett av uttrycken i krönikan, nämligen ordet ”gammelmedia”. Ordet har använts flitigt av och till för att på ett nedsättande vis porträttera medier (traditionella medier eller massmedier är andra begrepp) som ur takt med tiden, mossiga och oförmögna att förstå samtidens behov.

Ur krönikan:

”Pewdiepie har blivit kapad. Av ett Wall street journal som vill bringa lite ordning till världen. Som ville säga “Sätt dig ner”. “Sluta larva dig”. “Ta lite ansvar”.

Det hade väl varit ok, om det hade gjorts med någon typ av rättvisa. Nu blev det mest ett sätt för en vuxenvärld att låtsas som att ungdomsvärlden havererat. Som att pappa gammelmedia fått nog av nymedias ungdomsfasoner.”

Här har ordet fått tillägget ”pappa gammelmedia” för att riktigt accentuera Wall Street Journals mossighet, i kontrast med ”nymedia” eller sociala medier, som därmed blir något positivt. Mossiga gamla vuxna mot nytänkande unga (här kan man tillägga att av bilderna att döma så är journalisterna bakom WSJ:s artikel i princip i samma ålder som Felix Kjellberg, så handlar det längre då om gammal mot ung?).

Gammelmedia användes en hel del när sociala medier slog igenom och visst hade många massmedier svårt att förhålla sig till den nya medievärlden där plötsligt miljoner röster kunde höras och hålla medierna till svars för felaktigheter och överdrifter. Men detta är länge sedan. Idag är många massmedier bland de som är allra bäst på att utnyttja sociala kanaler för att nå ut till sin publik. Twitter, Instagram och Facebook fungerar också som källa till nyheter, även om det i många fall rör sig mer om ”nyheter”.

Wall Street Journal har till exempel arbetat målmedvetet med att gå från papperstidning till en digital nyhetsorganisation och redogjorde redan 2014 för sin digitala innovationsstrategi i den här utförliga artikeln.

”… WSJ’s move from a print-focused media outlet with digital added on, ”to a digital, 24/7 global news organisation that also has a print newspaper” relies on such innovation, and in order to spread this identity across the newsroom, innovation must travel just as wide.”

WSJ har nästan 800.000 följare på Instagram, nästan 500.000 på Youtube och hela 13 miljoner på Twitter (ja, fler än Pewdiepie). WSJ är en modernt digitalt mediehus och att tillskriva företaget epitetet ”pappa gammelmedia” är nedlåtande och ämnat att skapa en dikotomi mellan massmedier och influencers i den nya sociala mediesfären, en konflikt som knappast är aktuell längre om den ens någonsin funnits.

Krönikan i Breakit avslutas med:

”Kom inte in och tukta en ny generation mediestjärnor med gamla mediers spöstraff. Det enda det skapar är mer distans mellan en ny och en gammal medievärld.”

Gamla medier och gammal medievärld är uttryck som gör just det, skapar onödig distans. Nej, skrota ordet ”gammelmedia” för gott. Och du som läsare kan ju nästa gång du läser det fundera på vilket syfte skribenten har med att använda begreppet. I dessa dagar när den fria pressen är under attack från USA:s president och andra krafter bör vi inte i onödan bidra till att sänka förtroendet för pressen.