Så påverkas svenska influencers av Instagrams algoritm

Det pratas mycket i sociala medier om de ändringar Instagram gjort i sin algoritm. Många influencers har sett minskat engagemang och har svårt att växa eller har till och med börjat tappa följare. I helgen som gick publicerade Dagens Media en intervju med medieprofilen Anitha Schulman, som vädrade sin frustration med algoritmändringarna.

– Alla är frustrerade över det här. Det är psykiskt skitjobbigt att plötsligt se hur följarna försvinner, och det har Instagram definitivt inte tagit med i beräkningarna. Jag tänker – om jag som snart är 40 år känner den här stressen, hur känner inte yngre influencers då? Instagram borde vara väldigt konkurrenskänsligt just nu när alla är så missnöjda, säger Schulman.

Och visst är det skillnad idag mot för några månader sedan. Mitt eget Instagram-konto @kullin har stått stilla ett par månader men har nu börjat växa långsamt igen. I en Facebook-grupp där jag är medlem pratar många om att tillväxten helt avtagit.

Men alla kan knappast ha förlorat på ändringarna. Mer troligt är att Instagram premierar vissa konton på bekostnad av andra. En parameter som man brukar säga påverkar framgång på Instagram är engagemangsgraden hos ett konto. Den lär ha blivit än viktigare, inte minst att ha många genuina kommentarer.

Tappar influencers följare?

Så en fråga jag blev lite nyfiken på var om Anitha Schulmans påstående om att ”alla är missnöjda” stämmer. Eller snarare, hur går det för andra svenska influencers på Instagram? Tappar de också följare?

Jag tittade närmare på en lista med 35 av våra största Instagram-profiler, alltså de 35 profiler som är nominerade till ”Instagram of the year” av ICONFEST (Influencer Convention Festival), en konferens som anordnas av bland andra influencernätverket Tourn. Bland namnen återfinns kända instagrammare som Lisa Tellbe, Ida Warg och Margaux Dietz.

Genomsnittlig månatlig ökning är 2%

Dessa 35 influencers plus Schulman har sammanlagt 10,4 miljoner följare och i genomsnitt 290.000 följare. Helt klart imponerande. Av dessa 36 konton har 9 fått färre följare den senaste månaden medan 27 har fått fler följare. Den genomsnittliga ökningen är 2%, vilket är ganska bra på bara en månad. Med andra ord ser det inte ut att finnas ett generellt problem där influencers tappar följare.

Istället är det mer troligt att de som lyckas svara mot algoritmen belönas i form av mer uppmärksamhet. De som misslyckas tappar också följare. Så vem och vad belönar algoritmen?  Den ser till en mängd faktorer och en av de som väger tungt är engagemang, där kommentarer väger ännu tyngre än likes, då de kräver en större insats av användaren. Därför är det också intressant att titta på engagemangsgraden hos de olika kontona och se om vi kan se någon trend.

Engagemangsgrad räknas som antalet kommentarer och likes i förhållande till antalet följare, här nedan som ett genomsnitt av de senaste 20 inläggen.

Generellt sett minskar engagemangsgraden ju fler följare ett konto får. Typiskt sett är engagemangsgraden för konton med 10.000-100.000 följare ungefär 3% och för konton med 100.000-1 miljon följare ca 2,2% (källa: Relatable).

För dessa 36 svenska influencers varierar engagemangsgraden kraftigt. Urvalet är litet så fäst inte så mycket uppmärksamhet på trendlinjen, men vi kan se att några konton lyckas nå en engagemangsgrad på långt över 10% medan andra ligger en bra bit under normen på 3%.

I grafen nedan hittar vi Anitha Schulmans konto längst ner till vänster, markerat som en röd prick. Och det är inte min avsikt att på något vis kritisera Schulmans strategier här, jag hyser all respekt för hennes förmåga som medieentreprenör. Men alldeles oavsett, så är slutsatsen den att hennes konto genererar klart lägre engagemang än alla de andra instagrammarna: 1,36%. Ett konto av hennes storlek bör ligga på 3% eller helst mer för att vara konkurrenskraftigt. Företag som använder influencers i marknadsföringen tittar mer på engagemang än på antal följare, därför är denna siffra också viktig för influencerns affärer.

(uppdaterad 9 mars, bytte x- och y-axel för tydlighets skull)

Engagemanget påverkar tillväxten på Instagram

Min teori är alltså att låg tillväxt på Instagram delvis beror på lågt engagemang. Ser vi på hur dessa influencers har vuxit eller minskat den senaste månaden så märker vi ett visst samband. Återigen, urvalet är litet men det indikerar ändå en viss trend.

På den vertikala axeln är kontonas tillväxt i antal följare den senaste månaden. På den horisontella axeln ser vi deras engagemangsgrad.

Schulmans konto är återigen markerat med en röd prick och det har minskat med 2% under senaste månaden. Konton med hög engagemangsgrad visar istället en kraftig tillväxt i antal följare.

Det är antagligen så att Instagrams algoritm straffar konton som inte lyckas engagera sina följare och belönar de som lyckas. Vad som skapar detta engagemang är dock en helt annan fråga och Schulman är inne på ett spår i intervjun i Dagens Media.

– Den feedback jag har fått från Instagram är att jag är för spretig. 

Vanliga råd kring att bygga engagemang på Instagram pekar bland annat på just det, att man bör ha ett tydligt fokus både i målgrupp, ämne och tonalitet. Jag råder den som är intresserad att titta noga på insikter från sitt konto och analysera vad som fungerar och bygga vidare på det konsekvent. Men som alltid, det finns inga garantier. Man får pröva sig fram, det ska iallafall jag fortsätta att göra.

En sak verkar dock vara tydlig, det finns ingen generell minskning av antalet följare för svenska influencers. De som hittat rätt formel växer fortfarande med ganska god fart.

Följ bloggen på Facebook för löpande nyheter om sociala medier:


Fotnot: data analyserat mellan 2 feb och 4 mars 2018 med hjälp av Socialblade och Smaudience.

Instagram skvallrar nu om du har skärmdumpat Stories

Är du en sån som brukar spionera och spara andras inlägg på sociala medier? Nu blir det en smula svårare. Instagram fortsätter att utveckla sin app med nya funktioner och många av dem är kopierade direkt från konkurrerenten Snapchat. I den senaste uppdateringen har Instagram nu smugit in en funktion som Snapchat haft länge, nämligen information om någon person har tagit en skärmdump på din Instagram Story. Med andra ord är det nu slut på anonymt sparade stories, även om det krävs en hel del för att hitta denna information.

När du nu tar en skärmdump på ett annat kontos story så får du en varning om att avsändarkontot nästa gång kommer att kunna se detta. Den första gången kan du alltså fortfarande genomföra utan att bli upptäckt.

Vid nästa tillfälle kommer Instagram att visa en informationsruta efter att du tagit din skärmdump med en hjulsymbol och ordet Screenshot. Se det som en påminnelse om att din aktivitet är synlig för ägaren av kontot.

Kontot vars story du skärmdumpat kan nu titta i statistiken under sina stories och i listan av vilka som sett storyn så ser man nu den lilla hjulsymbolen efter namnet på den som tagit skärmdumpen. Har du många tittare så är det här förstås ett väldigt omständligt sätt att snoka reda på vilka som sparat din story, men det går alltså.

You have been warned.

Som alltid så finns det förstås sätt att gå runt den här problematiken, om du verkligen tycker att det är viktigt. Enligt den här sajten så kan du komma undan genom att öppna storyn, sätta telefonen i flygplansläge, ta skärmdumpen och sedan stänga ner Instagram genom ”app switcher”.

Vill du skärmdumpa mina stories så finns jag på Instagram som @kullin.

Få kommer att lämna Facebook och Instagram 2018

Traditionella medier rapporterar gärna om nyheter som förutspår minskad användning av sociala medier. Vi har hört att både bloggen, Twitter och Facebook går en snar död till mötes, men än har det inte hänt. Tidningen Allas skriver till exempel att ”nästan var fjärde svensk [överväger] att stänga något av sina konton” i sociala medier. Det är dock inte en helt korrekt tolkning av den undersökning som Sveriges Annonsörer låtit göra.

I undersökningen har svenskar mellan 18 och 79 år besvarat en fråga om sin aktivitet och användning av sociala medie-plattformar. I undersökningen framgår det att 23% av respondenterna överväger att minska sin användning eller stänga ned sitt konto på Facebook. Dock är det endast 7% som överväger att avsluta sitt Facebook-konto.

Men att man funderar på att sluta med Facebook och Instagram betyder inte att man faktiskt kommer att göra det. Det är sannolikt att dessa funderingar kommer från en känsla av att man spenderar för mycket tid på sociala medier. Så har det varit i flera år. Till exempel 2015 visade IIS i sin undersökning Svenskarna och Internet att hela 60% av internetanvändarna ansåg att de spenderade för mycket tid på internet, åtminstone ibland. Denna siffra hade då legat över 50% i flera år.

Trots det fortsätter användandet av sociala medier att öka. I Svenskarna och Internet 2017 framgick det att andelen svenskar som använder Facebook fortsätter att öka.

Med andra ord så har känslan av att man borde spendera mindre tid i sociala medier ännu inte haft någon större inverkan på svenskarnas faktiska beteende. Så det kanske är som med nyårslöften generellt, de är lätta att avge men svåra att hålla. Vi lär inte få se någon flykt från Facebook under 2018 heller.

Lästips: läs gärna mina bästa resmål under 2017 på min reseblogg.

Beijer Bygg i frontalangrepp på Fuskbyggarna

Byggföretaget Beijer Bygg kör just nu en av de märkligaste kampanjerna jag sett på länge. I sociala medier, debattartiklar och i tv-reklam går företaget till frontalangrepp på programmet Fuskbyggarna i TV4, där de även kör reklamspottar i programmet. Kampanjen går ut på att ”backa byggarna” då företaget anser att hela byggbranschen smutskastas av Fuskbyggarna.

Under hashtag #backabyggarna skriver de: ”Vi tar inte dåliga yrkesmän i försvar, men varför är det fritt fram att kasta skit på hantverkare?
#backabyggarna”. Kampanjen innehåller ett stort antal filmer på Facebook i ”KIT-style” där de tar byggarna i försvar.

Uppenbart har de fångat upp ett missnöje i branschen med tv-programmet och vill vända det till sin fördel, genom att man som ledande i branschen står upp för byggarna.

Men det är flera saker som gör att jag som privatperson ställer mig mycket tveksam till det här greppet. För det första så är de fall programmet tar upp helt bedrövliga exempel på när människor nästan fått sina liv förstörda av oseriösa hantverkare. Ingen vettig person kan sympatisera med dessa lurendrejare, men när Beijer Bygg går till attack på ett granskande tv-program så ställer man sig indirekt på andra sidan. Det är väldigt svårt att vara emot Fuskbyggarna och samtidigt vara för hög etik. Man ger sig ut på väldigt farlig mark när man så hårt går på ett program som hjälper lurade kunder.

Sedan är det en stor risk i sig att som företag gå till attack mot medier, det leder sällan till något gott. Och dessutom inte när det gäller tv-personligheter som Martin Timell, som har hög trovärdighet. ”Vi anser att döpa ett tv-program till Fuskbyggarna är själva problemet”, skriver de i en Facebook-kommentar. Det kan Beijer tycker hur mycket de vill, men det är en svår linje att driva i en kampanj.

Genom att så tydligt ta ställning för byggare, riskerar man att alienera sin andra kundgrupp, hemmafixare, eller de som är byggarnas kunder. Det spelar ingen roll ifall företaget har större intäkter på företagskunder än på privatkunder, ingen kundgrupp vill höra att den är nedprioriterad. Det är helt enkelt galet att skriva så här i en Facebook-tråd till en privatperson.

Hela den här argumentationen att branschen smutskastas och att det är en förvrängd mediebild känns som en workshop i hur man inte ska genomföra krishantering. Strategin med ”a few bad apples” leder sällan till framgång, utan det normala är att ta kraftigt avstånd från felaktigheter och arbeta för att minimera dem. De flesta som ser programmet förstår nog att dessa byggare inte är representativa för branschen.

Jag tror att Beijer Bygg hade nått större framgång med en kampanj som enbart hyllade bra byggare och inte ens pratade om Fuskbyggarna.

Sedan har vi det här med tilltalet i sociala medier. Som talesperson på ett företag ska du aldrig svara på Facebook i affekt. Och det är möjligt att så heller inte är fallet, men när de skriver ”Det gör oss förbannade” tyder på att de är rejält uppjagade hos Beijer och det ser inte bra ut. Resultatet blir att man vänder kunderna mot sig istället.

Kommentarerna på Facebook är övervägande negativa, med ett fåtal exempel på beröm. Flera kommentarer är väldigt negativa till kampanjen.

Dessutom så finns det en stor risk att man lockar fram mängder av dåliga erfarenheter, dvs precis motsatsen till det man vill uppnå. Många företag har fått uppleva att deras ”positiva” hashtags eller kampanjer har kapats av kunder med dåliga erfarenheter. Extra pinsamt är det förstås att Beijer Byggmaterial har två exempel på listan av byggare som inte följt ARNs rekommendationer. Regel nummer ett när man sticker ut hakan är förstås att sopa rent framför den egna dörren.

De samlar säkert en hel del poäng bland byggare genom den här kampanjen, men frågan är om alla andra kunder är lika positiva. Jag tror inte det.

Till sist, byggbranschen går som tåget och Beijer har redan högre vinstmarginal än branschsnittet. Varför laga något som inte är trasigt? Kanske hade det trots allt varit bättre att sitta still i båten?

Norwegian delar inte ut gratis flygbiljetter på Facebook

Det senaste dygnet har många personer delat en länk på Facebook där flygbolaget Norwegian påstås dela ut gratis flygbiljetter till alla. Detta för att fira att bolaget fyller 24 år. Alla som får länken får beskedet att man just nu har 364 biljetter kvar att ge bort. Mysko!

Detta är givetvis en bluff och syftar enbart till att samla in mejladresser som sedan används för att spamma konsumenter. Bolaget varnar nu för den falska kampanjen.

Det är väldigt enkelt att se igenom en sådan bluff, ändå är det väldigt många som faller för den därför att man kanske tycker ett risken är liten och att det är lockande ifall det skulle vara sant.

Några tips för hur du enkelt kan genomskåda blufftävlingar i sociala medier

Är det rimligt? 

Företag slänger inte iväg pengar utan att få något för sin investering. Är det rimligt att ett företag ger bort hundratals flygbiljetter till en kostnad av hundratusentals, kanske miljoner kronor utan att kampanjen ger uppmärksamhet och/eller nya kunder? Nej naturligtvis inte. Verkar det vara för bra för att vara sant så är det det.

Vem är avsändare?

Varför i hela friden skulle Norwegian använda helt nyregistrerade domännamnen norwegian-biljett.com eller norwegian-se.com? Visst kan man använda kampanjsajter men det här är ju bara för simpelt. För att se hur gammalt ett domännamn är och vem som äger det kan du göra en enkel sökning på https://www.whois.com/whois/

Vad är det för kvalitet på utförandet?

Facebook-länken är full med stavfel och länkar till en sajt som är taffligt utförd och som även den har stavfel. Inget bolag av Norwegians storlek skulle någonsin släppa igenom en så dålig kampanj.

Finns det någon information på företagets vanliga kanaler?

En stor marknadsföringskampanj syns oftast i ett företags vanliga kanaler. Alltså, syns det ingenting på företagets sajt, dess Facebook-konto eller deras Twitter-konto, så är det kanske så att företaget inte alls kör en kampanj utan att det är en bluff. Så kolla alltid officiella kanaler om du är osäker.

Förväntas du spamma dina vänner?

Ofta, men inte alltid, så undviker kända varumärken att kräva av dig att du delar länkar till dina vänner på Facebook för att få vara med i ett erbjudande. Så ju mer du avkrävs att göra desto mindre troligt är att det är ett seriöst företag bakom. Tyvärr förekommer det dock att även välkända företag inte följer de regler som varken Lotteriinspektionen eller Facebook har satt upp.

Googla!

Är du fortfarande osäker, googla! Gå in under Verktyg och sortera resultaten från den senaste veckan. Det är högst sannolikt att någon annan skrivit om kampanjen som antingen kan bekräfta att det är på riktigt eller avfärdat det som en bluff. Så även denna gång.

Läs även Lite källkritik har aldrig skadat någon och  How to spot a fake giveaway on Facebook på min engelska blogg.

Följ min reseblogg här.