Svenska företag ligger efter med mobilanpassade sajter

Smartphone as Child Toy I en undersökning av 100 svenska börsbolag (Large Cap-listan samt halva Mid Cap) visade det sig att bara drygt hälften (56 %) av företagen hade någon form av mobilanpassning av sin sajt. Endast 22 av 100 företag har en följsam eller responsiv sajt (där design och innehåll som automatiskt anpassar sig efter besökarens enhet). Det är förvånansvärt få av dessa stora företag som har anpassat sin sajt efter den väldigt tydliga trend att allt större andel av våra besök på webben sker via en annan enhet än en dator.

Tyvärr är det också så att de tunga i branschen som delar ut priser till bästa webbsidor inte heller premierar den här utvecklingen i någon större utsträckning. Då tänker jag i första hand på Internetworlds utmärkelse Topp 100 och Sveriges bästa sajter. I den kategori som jag själv jobbar inom, dvs matsajter, så är 3 av årets 5 nominerade samma som förra året. De företag som tagit krafttag med sina sajter har alltså knappast lyckats slå sig in här.

Av de 5 nominerade är endast en responsiv, en har en mobil version och de övriga tre har ingen mobilanpassning alls. Av de tre som inte är mobilanpassade ingår förra årets vinnare som stolt proklamerar ”Sveriges bästa matsajt” på sin sajt. Det går alltså utmärkt att vara bäst i klassen enligt Internetworld utan att ta hänsyn till mobilanvändare. En trist brist på utveckling och vi får hoppas att vi ser ändringar till nästa år.

Disclosure: jag arbetar på ett konkurrerande företag inom mat och livsmedel, och ja, vi har en responsiv matsajt.

Att unga lämnar Facebook var bara en medieanka

Medier över hela världen slog i veckan upp att unga flyr Facebook, bland annat för att de inte vill dela samma nätverk som sina föräldrar. Istället påstods har de dragit vidare till ”coolare” sociala nätverk som Instagram, Kik och Snapchat, där de får vara ifred från mamma och pappa. Uppgifterna baserades på en artikel i brittiska the Drum, som hänvisar till en studie finansierad av EU, där det hävdas att Facebook är dött och begravet bland ungdomar i Storbritannien.

Studien som genomförts av professor Daniel Miller på University College London är säkert gedigen på alla sätt, men uppgifterna om att ungdomarna flyr Facebook ifrågasätts nu kraftigt. Uttalandet att Facebook är dött bland unga baseras på intervjuer med ungdomar i åldern 16-18 år på tre skolor i mindre orter norr om London. Urvalet av respondenter är alltså mycket begränsat i både ålder och geografi.

Miller skriver själv att ”the data is ethnographic/qualitative but I strongly encourage people to interview schoolkids to find confirmation.” Vi kan alltså inte hitta några statistiskt säkra bevis för att uttalandet stämmer överhuvudtaget.

Facebook själva har visserligen erkänt att de har en utmaning i användningen bland unga, men deras CFO David Ebersman sa nyligen att användandet bland tonåringar är stabilt och att nedgången bland yngre tonåringar är “of questionable statistical significance”, dvs tveksamt om skillnaderna är statistiskt säkerställda.

Fortfarande finns det mig veterligen inga statistiskt säkerställda bevis för att unga minskar sin användning av Facebook. Men det är klart, det är synd att kolla en bra historia…

Allt grövre kränkningar på Ask.fm – nu blockeras sajten på skolor

ask.fm logoLuleå kommun har beslutat att blockera tillgången till det sociala nätverket Ask.fm, där användare kan ställa frågor och chatta med varandra helt anonymt. Sajten har hamnat i hetluften ett flertal gånger under året, bland annat när en 14-årig flicka i England mobbades så svårt på Ask.fm att hon tog sitt liv.

I en brittisk undersökning svarade 15% av användare på Ask.fm att de utsatts för mobbing och trakasserier, en siffra som är betydligt högre än för medlemmar på Facebook (6%) och Twitter (2,5%). Möjligheten att vara anonym ökar naturligtvis risken för att utsättas för kränkande kommentarer.

– I alla sociala forum där användarna är anonyma är det en mycket, mycket hårdare ton, säger forskaren Elza Dunkels till Expressen.se i artikeln om den engelska flickan.

Att tonen är hård på sajten är det ingen tvekan om. Det räcker att gå in på något av de första resultaten i en Google-sökning på Ask.fm för att få fram kommentarer som dessa:

”Bra för jag har plats i min säng för er båda slynor :*”

hon där ‎@XXX är inte fake här är hennes blogg XXX

Mena inte att hon har ett fake konto menar att hon sminkar sig som en jävla Barbie från Japan.”

så du tycker hon är snyggare än mej? azzå shiet brur / ‎@XXX

Du ser ut som en fake hora 🙂 ”

varför väljer du den horan istället för XXX?

du är en hora ditt äckliga fuck snälla ta bort anonymt och stå för vad du tycker så jag sedan kan slå sönder dig, spräcka ditt anal och sen skita i din mun, fuckin smuts jag har känt XXX sen jag var 4 typ, vänta bara ska tracka dig skiter i hur jävla lång tid det tar. jag ska veta vem du är. ärligt talat så XXX är inget jämfört med XXX. ingen är det. fuckin smuts”

Det där tog 1 minut att googla fram.

Forskare kritiska mot kommunens beslut
Luleå kommun har tydligen haft en dialog med både föräldrar och elever. En dataansvarig lärare registrerade sig på sajten och undersökte vilken typ av kommentarer som fanns där och vad de fann var en mängd mycket grova påhopp. Men alla verkar inte tycka att blockeringen av sajten på alla skoldatorer är en bra idé. På http://ask.fm/ungaonline skriver forskare om unga och internet. De skriver bland annat så här, när de först ifrågasätter kommunens motiv.

”Varför gör skolan så? Det finns en överhängande risk att man gör det för att ha ryggen fri och slippa kritik. ”

Jag brukar tycka att dessa båda forskare har kloka tankar och gör ett viktigt jobb i ett mycket aktuellt ämne. Men här håller jag inte alls med dem. Jag tycker att det är onödigt cyniskt att antyda att skolan eller kommunen tar ett beslut som detta på grund av att man vill ha ryggen fri. Är det något som vi bör applådera så är det när vuxenvärlden engagerar sig i mobbingfrågor och skolelevers hälsa, inte minst på nätet. Näthat är en del av många ungdomars vardag och uppsåtet här måste vi utgå från är för att skydda eleverna från kränkningar och mobbning.

”Varför väljer en skola ut en enskild tjänst som ask.fm och blockerar den för att mobbning sker där medan man exempelvis låter en mobbningsutsatt del av skoldagen som idrotten fortsätta som om inget hänt? Med samma resonemang skulle en skola kunna stänga ner utsatta delar av verksamheten.”

Det är ett väldigt märkligt resonemang att jämföra Ask.fm och en ordinär idrottslektion. För det första så ingår idrotten i läroplanen vilket inte användning av ett anonymt socialt nätverk som Ask.fm gör. Det är oerhört svårt att se att Ask.fm fyller någon som helst funktion i skolarbetet.

För det andra publiceras extremt grova sexuella kränkningar på Ask.fm av och till barn så unga som 12-13 år gamla, kommentarer som är så grova att Caligula hade rodnat. Visst förekommer kränkningar i skolan och på idrotten, men de sker inte anonymt vilket gör de iallafall teoretiskt lättare att bearbeta då det finns en identifierad ”gärningsman”.  Utan att förringa problemen med mobbning i skolans lokaler så tycker jag man rätt snabbt kan konstatera att Ask.fm är en plats där många barn och ungdomar utsätts för kränkningar som är så allvarliga att de bör polisanmälas. Om skolan eller kommunen gör en bedömning att det är skadligt för barn att vistas i denna (digitala) miljö, då har de förstås några val att göra. Antingen kan man utbilda och informera för att få bort det skadliga beteendet, eller så kan man välja att inte möjliggöra tillgång överhuvudtaget inom skolans ramar. Eller både och.

Jag är i grunden för att man i det längsta ska undvika blockering som lösning på problem, men det finns alltid gränser. Ska skolan tillåta elever att titta på grov porr på skolans datorer? Varför ska det vara en rättighet för ungdomarna att använda Ask.fm på skolans utrustning när i princip ingenting på sajten har med skolarbetet att göra? En blockering av Ask.fm på skoldatorerna minskar knappast heller elevernas chanser att öva sig ”att navigera på nätet”, som forskarna skriver.

Intressant är att många ungdomar tycker att sajten till och med bör stängas.

– Sidan är ju till för att andra ska vara jävliga, de som skriver kommentarer där är bara dumma, säger en elev till NSD.se.

Jag medger att blockering är en extrem åtgärd, men jag tycker att det är rätt av skolan att sända en signal om att sajten innehåller kommentarer och beteenden som är ren och skär mobbning. Sedan går det att parallellt jobba med likabehandlingsplaner och planer mot kränkande beteenden.

Det finns många skolor som har dålig koll på ungdomarnas användning av sociala medier. Det finns skolor som är dåliga på att ge stöd till ungdomar som mobbas på nätet. Men när skolor agerar kraftfullt och till synes tar välgrundade beslut, känns det tråkigt att de får svepande kritik. Det är så lätt att tycka att skolor tar den lätta vägen, agerar enbart för att slippa kritik, att det bara är du och jag som ”fattar nätet”. Så är det dock inte alltid.

Vuxna måste ta ansvar
När en 13-årig flicka i Kävlinge fick ta emot dödshot på Ask.fm kontaktade hon och hennes mamma den lokala polisstationen som vägrade ta emot en anmälan. Polisen menade att de fick vända sig till skolan, som i sin tur hänvisade tillbaka till polisen. Förundersökningen som sedan blev av lades ner på grund av att åklagaren antog att Ask.fm inte skulle lämna ut ip-adresser, vilket Sydsvenskan motbevisade med ett enkelt mejl till sajten. Åklagaren ställde inte ens frågan till sajten!

Det är svårt att tänka sig frustrationen hos en 13-åring som inte tas på allvar när hon får ta emot dödshot på nätet. Vuxenvärlden måste ta ansvar och engagera sig mer i de här frågorna. När skolan, kommunen och vuxna väl engagerar sig så ska det uppmuntras, även om det är en lösning som inte tilltalar forskare.

Fotnot: se också ”Jag önskar att Ask.fm läggs ned”, ”På Ask.fm slår hatet mot de allra yngsta”, ”Hatiska kommentarer mot barn på ask.fm”.

SVT citerar falsk Zlatan på Twitter

Falsk Zlatan Ibrahimovic på Twitter

Att hålla koll på Zlatan i sociala medier har tidigare varit en utmaning då det inte varit helt lätt att avgöra vad som varit officiella konton och inte. Numera borde dock de flesta medier, inte minst svenska, ha så bra koll att de åtminstone vet att Twitter-kontot ”Zlatan Ibrahomovic” (observera felstavningen) är ett parodikonto. Men precis som DN lurades i september i år av en tweet om Ronaldo, har nu även SVT gått på samma nit.

I Sportnytt kl 17.55 i förrgår visades ett Twitterinlägg som påstods komma från Zlatan med en kommentar kring hans uteblivna plats bland de tre nominerade till  Ballon d’Or.

”Om FIFA inte ger mig Guldbollen får jag nog prata med Jultomten”.

Men citatet kommer från parodikontot @ZIbrahomovic som tydligt i sin presentationstext uppger att det inte är den riktige Ibrahimovic som står bakom.

– Det var olyckligt, det är slarvigt av oss. Det gick lite fort nära sändning, säger redaktören Thomas Tynander till Aftonbladet.

I båda fallen har både DN och Sportnytt valt att skriva om citat och avsändare istället för att ta en skärmdump eller liknande, där det kan vara tydligare för korrekturläsare att identifiera eventuella fel. Det kan förstås bidra till att felet passerar igenom den redaktionella processen för man antar att den som skrev av uppgifterna har gjort rätt från början.

Zlatan finns numera också på Instagram under namnet ”iamzlatanibrahimovic” där han redan fått över 21000 följare.

Svenska tidningens bisarra blufftrick – tusentals drabbade

I jakten på klick och sidvisningar står Aftonbladet i en helt egen division bland svenska medier. Ingen annan tidning skruvar sina rubriker och puffar så många varv för att locka till klick. Konkurrenten Expressen är inte ens i närheten utan berättar fortfarande vad artikeln handlar om i puffen. Så omodernt!

Strategin att lura läsare att klicka på en artikel genom att ge sken av att den handlar om något annat, påverkar naturligtvis förtroendet negativt. Ingen kan längre lita på innehållet i Aftonbladet, men å andra sidan är det ändå nästan ingen som har högt förtroende för tidningen. I Medieakademins förtroendebarometer ligger Aftonbladet i den absoluta botten och det har den gjort länge. Bristen på förtroende är alltså ingenting som i dagsläget verkar påverkar tidningens affärer negativt, eftersom den faktiskt tjänar bra med pengar.

medieakademin 2013

Jag kommer dock själv på mig med att allt oftare med att tänka ”det var sista gången jag läste Aftonbladet” och jag tror faktiskt att jag läser den allt mer sällan. Jag har inte köpt papperstidningen på ca 20 år tror jag, men jag har fortfarande appen installerad i telefonen för att sportbevakningen oftast slår övriga svenska medier. Skulle jag sluta läsa Aftonbladet så kommer jag alltså få lite sämre sportnyheter och det är nog egentligen enda anledningen till att jag helt enkelt inte bara raderar appen.

Men tidningens sjuka rubriksättning når nya höjder för varje dag som går. Dagens exempel är bara ett i mängden. Puffen nedan har följande underförstådda budskap, med all säkerhet gjort med flit av redaktionen.

”Arsenals tränare Arsene Wenger är fullständigt rasande på Zlatan Ibrahimovic. Zlatan har gjort någonting som är så dumt att det skadar fotbollen. Tydligen har Zlatan slagits, som en galning dessutom”. Det ser man ju på bilden på Zlatan, karln är ju fullständigt galen, ett hot mot fotbollen som vi känner den.

Aftonbladet Zlatan

Sanningen är givetvis mil därifrån. Artikeln handlar om att Wenger ogillar priset Ballon d’Or, som är ett individuellt pris. Wenger menar att ett individuellt pris skadar fotbollen, som är en lagsport. Därför slåss han ”som en galning” mot priset. Dock har han en favorit, nämligen Zlatan.

Puffen säger en sak, artikeln en helt annan. Varje gång det sker känner jag mig lurad och förbannad.

Uppenbarligen går det bra att driva en sajt som åtminstone utger sig för att vara en journalistisk produkt, i stort sett utan något som helst förtroende hos läsarna. I fallet med Aftonbladet är det snarare att betrakta som en affärsidé. Men det är klart, folk köpte En Ding Ding Värld också. Frågan är hur länge vi står ut. Jag väljer allt oftare andra medier.