Stjärnan, talangen och legendaren

Ni har säkert själva listat ut att kvällstidningarna sedan länge slutat skriva ut vem olika artiklar handlar om för att få oss att klicka vidare och läsa mer. Det är ett medvetet och effektivt sätt (utom på mig som blir irriterad och stänger ner) att få fler sidvisningar. Ett av de mest frekventa sätten att slippa skriva ut vem en nyhet handlar om är att skriva ”stjärnan” istället för namnet. Personen ifråga behöver givetvis inte vara en stjärna i bemärkelsen att du vet vem det är, det räcker att personen är en lokalkändis i Belgien för att klassas som stjärna.

Framsidan på expressen.se just nu innehåller inte mindre än 11 förekomster av ordet ”stjärnan”. I sanningens namn är inte alla dessa ”stjärnor” helt anonyma. Zlatan är ju ändå Zlatan så hans namn ger säkert ännu fler klick och Mia Skäringer är stekhet så henne kan man också namnge.

stjärnan

Om man vill skriva om en helt okänd person kan man istället använda begreppet ”talangen”, alternativ ”legendaren” om det är en person som en gång varit känd i 15 minuter men nu är bortglömd.

talang legendar

SVT citerar falsk Zlatan på Twitter

Falsk Zlatan Ibrahimovic på Twitter

Att hålla koll på Zlatan i sociala medier har tidigare varit en utmaning då det inte varit helt lätt att avgöra vad som varit officiella konton och inte. Numera borde dock de flesta medier, inte minst svenska, ha så bra koll att de åtminstone vet att Twitter-kontot ”Zlatan Ibrahomovic” (observera felstavningen) är ett parodikonto. Men precis som DN lurades i september i år av en tweet om Ronaldo, har nu även SVT gått på samma nit.

I Sportnytt kl 17.55 i förrgår visades ett Twitterinlägg som påstods komma från Zlatan med en kommentar kring hans uteblivna plats bland de tre nominerade till  Ballon d’Or.

”Om FIFA inte ger mig Guldbollen får jag nog prata med Jultomten”.

Men citatet kommer från parodikontot @ZIbrahomovic som tydligt i sin presentationstext uppger att det inte är den riktige Ibrahimovic som står bakom.

– Det var olyckligt, det är slarvigt av oss. Det gick lite fort nära sändning, säger redaktören Thomas Tynander till Aftonbladet.

I båda fallen har både DN och Sportnytt valt att skriva om citat och avsändare istället för att ta en skärmdump eller liknande, där det kan vara tydligare för korrekturläsare att identifiera eventuella fel. Det kan förstås bidra till att felet passerar igenom den redaktionella processen för man antar att den som skrev av uppgifterna har gjort rätt från början.

Zlatan finns numera också på Instagram under namnet ”iamzlatanibrahimovic” där han redan fått över 21000 följare.

Svenska tidningens bisarra blufftrick – tusentals drabbade

I jakten på klick och sidvisningar står Aftonbladet i en helt egen division bland svenska medier. Ingen annan tidning skruvar sina rubriker och puffar så många varv för att locka till klick. Konkurrenten Expressen är inte ens i närheten utan berättar fortfarande vad artikeln handlar om i puffen. Så omodernt!

Strategin att lura läsare att klicka på en artikel genom att ge sken av att den handlar om något annat, påverkar naturligtvis förtroendet negativt. Ingen kan längre lita på innehållet i Aftonbladet, men å andra sidan är det ändå nästan ingen som har högt förtroende för tidningen. I Medieakademins förtroendebarometer ligger Aftonbladet i den absoluta botten och det har den gjort länge. Bristen på förtroende är alltså ingenting som i dagsläget verkar påverkar tidningens affärer negativt, eftersom den faktiskt tjänar bra med pengar.

medieakademin 2013

Jag kommer dock själv på mig med att allt oftare med att tänka ”det var sista gången jag läste Aftonbladet” och jag tror faktiskt att jag läser den allt mer sällan. Jag har inte köpt papperstidningen på ca 20 år tror jag, men jag har fortfarande appen installerad i telefonen för att sportbevakningen oftast slår övriga svenska medier. Skulle jag sluta läsa Aftonbladet så kommer jag alltså få lite sämre sportnyheter och det är nog egentligen enda anledningen till att jag helt enkelt inte bara raderar appen.

Men tidningens sjuka rubriksättning når nya höjder för varje dag som går. Dagens exempel är bara ett i mängden. Puffen nedan har följande underförstådda budskap, med all säkerhet gjort med flit av redaktionen.

”Arsenals tränare Arsene Wenger är fullständigt rasande på Zlatan Ibrahimovic. Zlatan har gjort någonting som är så dumt att det skadar fotbollen. Tydligen har Zlatan slagits, som en galning dessutom”. Det ser man ju på bilden på Zlatan, karln är ju fullständigt galen, ett hot mot fotbollen som vi känner den.

Aftonbladet Zlatan

Sanningen är givetvis mil därifrån. Artikeln handlar om att Wenger ogillar priset Ballon d’Or, som är ett individuellt pris. Wenger menar att ett individuellt pris skadar fotbollen, som är en lagsport. Därför slåss han ”som en galning” mot priset. Dock har han en favorit, nämligen Zlatan.

Puffen säger en sak, artikeln en helt annan. Varje gång det sker känner jag mig lurad och förbannad.

Uppenbarligen går det bra att driva en sajt som åtminstone utger sig för att vara en journalistisk produkt, i stort sett utan något som helst förtroende hos läsarna. I fallet med Aftonbladet är det snarare att betrakta som en affärsidé. Men det är klart, folk köpte En Ding Ding Värld också. Frågan är hur länge vi står ut. Jag väljer allt oftare andra medier.

DN lurades av parodi-Zlatan på Twitter

Många har blivit lurade av vad man trott var den riktige Zlatan Ibrahimovic på Twitter. Inte ens det konto som bekräftats av hans PR-byrå visade sig ha någon substans. Antingen var det aldrig Zlatans eller så orkade de bara inte fortsätta uppdatera. @Ibra_official har inte uppdaterats sedan i februari. Idag var det dags igen när Dagens Nyheter citerar ett parodikonto i tron att det är den riktige Zlatan.

dn Zlatan Twitter

Men i beskrivningen till kontot @ZIbrahomovic står det tydligt i beskrivningen att det inte är ett officiellt konto.

”Uppvuxen i Rosengård. Bor i Paris. Pappa. Fotbollsspelare. Får en Seger varje kväll. Ja ni vet vem jag är… OBS! Detta är ett Parodi konto.”

Här är den påstådda Zlatan-tweeten:

Läs också gärna mitt inlägg om ”The problem with Twitter handles of sports stars”.

Stefan Löfven namn-nappad på Twitter

Jag borde inte ge det här Twitter-kontot någon uppmärksamhet, för det är så utomordentligt fånigt gjort, men jag gör det ändå som en påminnelse om vikten av att säkra sitt namn i olika sociala medier. Den nya partiledaren för socialdemokraterna, Stefan Löfven, hade knappt utannonserats som nästa ledare innan hans namn kapades på Twitter.

Någon, som garanterat inte är kopplad till den riktiga Stefan Löfven, har börjat twittra under användarnamnet @stefan_lofven.

Stefan Löfven

Det är ganska vanligt att kändisar får sina namn kapade av personer som till exempel låtsas vara den riktiga Zlatan på Twitter, vilket lurat ansedda medier som SVT och nyhetsbyrån AP. Så fort en person hamnar i rampljuset så bör man tänka på att säkra upp så att ingen obehörig kan använda namnet på Twitter eller andra viktiga kanaler. Varför är det viktigt? Ja, av många anledningar men den mest uppenbara är, som i exemplet ovan med Zlatan, att man riskerar att omvärlden tror att det är man själv som ligger bakom åsikterna som istället publiceras av någon annan.

Twitter-kontot @stefanlofven registrerades redan den 22 september 2010, kanske av honom själv eller någon i hans närhet som ville säkra att det inte föll i orätta händer. Men som med kontot @stefan_lofven så gäller det att tänka en smula bredare än bara det exakta namnet. Uppdatering: nu har information lagts till på kontot @stefanlofven som indikerar att de tänker använda kontot aktivt (tipstack till Ludvig i kommentarerna nedan). Bild och presentationstext har lagts till kontot som varit vilande i ett och ett halvt år.

Även folkpartiets ledare Jan Björklund fick sitt namn kapat på Twitter mitt i brinnande valrörelse.