Kategori: bloggar

Skillnaden mellan disclaimer och disclosure

I sociala medier och främst bland bloggare använder många de två engelska begreppen disclaimer och disclosure för  att begränsa ansvaret för innehållet och för att förtydliga hur innehållet i t ex bloggen påverkas av olika faktorer. Men orden används nästan oftare fel än rätt och därför tänkte jag försöka förtydliga vad som är en lämplig användning.

Disclaimer

En förklaring som är avsedd att begränsa avsändarens ansvar, i första hand juridiskt. Exempel: ”åsikter som uttrycks i den här bloggen är mina egna och är inte representativa för min arbetsgivare eller dess kunder”. Avsikten med en disclaimer är ofta att frånsäga sig en del av ansvaret för det innehåll som man publicerat, vilket kan ses som både ett moraliskt och juridiskt ansvar. Det kan gälla att man inte tar ansvar för innehållet på de sajter som man länkat till (då detta innehåll t ex kan ändras utan skribentens vetskap och fyllas med innehåll som skulle kunna upplevas som stötande), att det i texten finns osäkerhetsmoment man inte kan garantera är helt korrekta, eller helt enkelt som ett statement att det här läser du på egen risk.

Det kan också handla om att markera att bloggen publiceras utifrån lagar och värderingar som gäller i ett land och att bloggaren inte tar ansvar för om detta skulle kränka någon i ett annat land. Huruvida en disclaimer faktiskt har någon juridisk verkan i en tvist är dock en helt annan fråga.

En disclaimer läggs oftast i texten som förklarar vad bloggen handlar om. (Se även Wikipedia)

Nyckelord: ansvar.

Disclosure

Används när man vill öppet redovisa potentiellt dolda faktorer som kan påverka innehållet i t ex en blogg. Om du skriver om ett företag där du tidigare har arbetat, kan detta påverka dina värderingar och din text och för att undvika misstankar om syftet med texten väljer många att vara transparenta. Detsamma gäller om du har annonser eller på något annat sätt finansiella kopplingar (aktieägare, anställd etc) till ett företag eller varumärke du bloggar om. Ovanstående gäller också om organisationer, partier, föreningar och så vidare där kopplingarna oftare är intressemässiga än finansiella. Disclosure kan också ha att göra med relationer (du har någon form av relation till en person i texten). Syftet med disclosure är att minska misstankarna om en dold agenda bakom ditt innehåll och att sätta rätt förväntningar hos läsaren.

En disclosure-text läggs oftast i anslutning till ett blogginlägg. (Se även Wikipedia)

Nyckelord, ärlighet, påverkan.

Nu när du vet vad som är vad, kan du gå in på min engelska blogg Media Culpa och läsa den ultimata disclaimern.

Språkrådet skriver om kuratera och content curation

För ett tag sedan skrev jag till Språkrådet och bad om vägledning för översättning av det allt populärare engelska begreppet ”content curation”. Deras rekommendation då var att översätta till ”kuratera” eller möjligen använda andra närliggande ord som ”moderera”. Nu har Språkrådet skrivit en text på sin sajt (tipstack till Jonas Lejon) rubricerad Content curator på svenska?.

Eftersom kurator och curator i dag används i så många olika betydelser, är det bra om man kan hitta mer precisa och beskrivande benämningar på svenska. Två exempel är listansvarig och innehållsansvarig. Ofta går det bra att använda befintliga och närliggande ord som moderator, redaktör eller administratör. Då blir det också lättare att hitta verb som passar till aktiviteten: moderera och administrera har vi ju redan i svenskan. Man kan också tänka sig redaktöra som har visst stöd i bruket.

Om man ändå vill använda kurator i den nya betydelsen rekommenderar vi att man stavar med k och att man preciserar sig genom sammansättningar som innehållskurator, listkurator eller informationskurator. Om man vill hitta ett verb som passar till ordet är kuratera lämpligare än kurera. Det följer samma mönster som exempelvis inspektör – inspektera. Verbet kuratera är inte helt nytt: det fanns med på Språkrådets nyordslista för 2002, då i betydelsen ’att ordna konstutställningar’.

Jag tycker inte att moderator eller redaktör riktigt beskriver den funktion som en ”curator” inom sociala medier fyller. Kurator är i mina ögon tydligare. Verbet kuratera verkar möta visst motstånd men jag tror att det kan mest vara en vanesak. Det tar ett tag innan nya ord blir etablerade och jag vill minnas att vi i Sverige i början skrev blogg med ett ’g’, vilket idag känns helt fel nu när vi vant oss vid ’blogg’.

Ett försök till definition av kuratering: ”En process för att upptäcka, selektera, kommentera och dela information genom sociala medier.” Uppdaterad efter diskussion i kommentarerna på jardenberg.se.

Spamlänkar förstör Bloggportalen

Bloggportalen, som idag ägs av Aftonbladet, har tillsammans med Knuff.se varit en av få hyfsade tjänster för att ta tempen på den svenska bloggosfären. Knuff verkar inte fungera särskilt bra då jag ofta har svårt att komma in på sajten och Bloggportalen har länge lämnats åt sitt öde utan någon större uppmärksamhet från ägarna. Bloggaren Gert Frost nämner till exempel häromdagen sajtens trista redovisning av de populäraste sökorden, en uppvisning i snuskigheter.

Just nu verkar Aftonbladet.se ha drabbats av en spamvåg med mängder av länkar från spambloggar vilket fått till följd att Bloggportalens redovisning av mest länkade nyheter är helt uppåt väggarna. Inom i stort sett varje kategori består tre fjärdedelar av alla nyheter av Aftonbladet-artiklar, resten är Expressen-nyheter och några enstaka övriga. Så ser länkandet naturligtvis inte alls ut i bloggosfären, något måste ha hänt.

Några exempel: i kategorin Vardagsbetraktelser är samtliga mest länkade nyheter från Aftonbladet.

Bloggportalen.se - Vardagsbetraktelser

Misstänkt många nyheter som har 8 blogglänkar, eller hur? En nyhet som till exempel den om Anna Holmlund borde inte genererat så många länkar så om vi tittar på vilka bloggar som länkar till artikeln hittar vi följande – sju av åtta är identiska och den sista är också skum, jag hittar inte länken i inlägget.

Mönstret går igen i andra kategorier också, som i kategorin Mode och Design som också innehåller enbart Aftonbladet-nyheter. Men denna typ av spam verkar bara vara en förklaring till att det nästan bara är Aftonbladets artiklar som visas som ”heta nyheter”. Tittar vi i kategorin Reklam och PR, så ser vi ett femtontal Aftonbladet-nyheter om sport (!), där de flesta endast har en inlänk och alla dessa kommer från samma blogginlägg:

Det märkliga är ju varför just dessa artiklar visas som de hetaste. Det är inte svårt att hitta artiklar inom ämnet där flera tunga bloggar inom media, PR och reklam länkar. På ett par minuter hittade jag till exempel den här artikeln från Journalisten.se, som länkas av inte mindre än 10 stycken bloggar. Varför toppar inte denna artikel Bloggportalens lista? Det kan säkert ha att göra med att vissa bloggare inte pingar Bloggportalen, men flera av dessa tio är tunga mediebloggar som ofta syns på sajten, så det räcker inte som förklaring.

Någonting är skevt med urvalet av artiklar på Bloggportalen. Jag vet bara inte vad det är. Klart är dock att portalen som temperaturmätare på bloggosfären blir allt mindre relevant. Att det är så lätt att med hjälp av spamlänkar synas på Aftonbladet.se är ju också häpnadsväckande dåligt.

aftonbladet-se

Fotnot: Bild från Flickr.

Lite perspektiv på konsumtionen av sociala medier

Före detta tv-journalisten Elisabet Höglund går idag till hårt angrepp på användningen av sociala medier och menar att vi lägger så mycket tid på dessa medier att vi snart inte kan prata med varandra längre. Hon skriver:

”Många människor har på det här sättet alltmer kommit att leva i en pseudovärld, i en ny dimension, där det som händer på internet är viktigare än det som händer i den verklighet som fortfarande omger oss. Samtidigt som vi avskärmar oss från vår omgivning genom att ägna all uppmärksamhet åt det som händer på skärmen, letar vi hysteriskt och utskillningslöst efter nya kontakter, men inte i den fysiska verkligheten utan i cybervärlden. Det är en obegriplig – och tragisk – paradox.”

Men efter att ha börja läsa boken Cognitive Surplus av Clay Shirky skulle jag vilja använda ett av hans argument för att ge lite perspektiv på frågan. Shirky menar att det vi människor (läs: främst amerikaner) gjort under de senaste decennierna med all vår extra fritid är – att konsumera tv, dvs passivt, stillasittande konsumtion av massmedieinnehåll. Jämför man all den tid som fortfarande läggs på att titta på tv och den tid som lagts på att bygga upp Wikipedia, är den senare en försvinnande liten del.

I boken berättar Shirky om när han surnar till på en researcher på tv som trött kastar ur sig frågan ”hur kan folk lägga så mycket tid på sociala medier”, varpå han ryter ifrån och säger att ingen som jobbar på tv får ställa den frågan. Helt enkelt, tv-kanalerna har lagt beslag på miljarder timmar av våra liv varje år och om vi tar en del av denna tid till att faktiskt göra något mer aktivt, att producera och kommunicera istället för att bara konsumera, då är det väl bara bra.

Visst, det läggs betydligt mer tid på att hänga på Facebook och läsa bloggar än det läggs på att bygga upp Wikipedia, men lite perspektiv på frågan skulle inte skada. Om vi spenderar mindre tid på att leva i tv-kanalernas ”pseudovärld”, ja då är jag övertygad om att vi kommer kommunicera mer med varandra, inte mindre.

Fotnot: bild från http://www.informationisbeautiful.net/2010/cognitive-surplus-visualized/