25 miljoner musiktips på Facebook – gästblogginlägg av Andreas Ahlenius

”Att dela musik” är inte längre vad det en gång var
När man delar musik med sina vänner år 2011 innebär det att man skriver på Facebook att man lyssnar på en låt av Rihanna, att man hittat en dålig cover av Beatles eller att man precis har börjat prenumerera på en playlist med partymusik på Spotify. Bara för några år sedan, betydde ”dela musik” något helt annat och mer relaterat till att folk snodde musik och musikbranschens advokater hade fullt upp.

Vi har hittat över 25 miljoner länkar till Spotify enbart från Facebook. Musik har aldrig tidigare varit lika socialt
Det finns så klart många olika sätt att konsumera musik i Sverige, men ett av de vanligaste sätten är att använda Spotify. Och Spotify är socialt. Den koppling till Facebook som de lyckades med när de lanserade Spotify Social har enligt dem själva ökat Facebooktrafiken till tjänsten med 400 %.

Varje dag delas det många tusentals länkar till musiktjänsten Spotify på Facebook. Det finns några låtar som delats över 20 000 gånger och det finns en låt som delats snart 60 000 gånger.

Vad är fördelarna med att alla berättar vad de lyssnar på?
Som artist kan du använda dessa insikter för att sprida din musik utan traditionell marknadsföring. Steget från viral spridning till intäkter är mycket litet.  Varje gång någon klickar på länken och lyssnar på låten så uppstår en försäljning.

Att hitta ny musik att lyssna på har blivit enklare med hjälp av sociala medier, och Facebook är den största rekommendationskällan. Jämfört med Twitter är skillnaden stor. Det är ungefär 10 gånger fler delningar på Facebook än vad det är på Twitter.

Min teori om varför det skiljer sig mellan Twitter och Facebook förutom skillnaden i användarbasens storlek, vilket så klart spelar in här,  är att musik är en visuell upplevelse. Det vill säga, man delar hellre med sig av en låt när man samtidigt får med en snygg albumbild vilket man får på Facebook. På Twitter blir en delad låt inte visuell, det blir en lång och ful URL eller en förkortad variant, dock lika ful.

Musiken som delas mest på Facebook
De flesta topplistor som finns för musik grundar sig i att folk har köpt en singel eller ett album. I början av året började jag tillsammans med två kompisar fundera på om man inte kunde göra liknande topplistor men baserat på hur mycket som låtarna delas och gillas på Facebook. Vi byggde Viral Music List med hjälp av de API som Facebook och Spotify erbjuder.  Genom att samla data och presentera topplistor kan användarna hitta ny musik, samt förstå vad som är mest populärt just nu.

Det vi upptäckt hittills är
Vi har på Twitter lyckats hitta totalt 300 000 länkar till olika låtar och album på Spotify. Här sprids det mer smal musik, och de som sprider musik är ofta väldigt tidiga på ny musik.

På Facebook har vi hittills upptäckt mer än 25 miljoner delningar av länkar till låtar, album och artister på Spotify. Det är nästan obegripliga siffror, speciellt med tanke på vilken stor del av musiktjänstens användare som är svenskar. Om Spotify lyckas komma in på amerikanska marknaden kommer dessa siffror att mångdubblas.

När en viss låt används i en reklamfilm, i en TV-serie eller en film som sänds på TV så får det folk att sprida musiken på Facebook. Ett bra exempel är att varje gång ett visst avsnitt av Family Guy har varit på TV så sprider folk låten ”Surfin Bird”.

Varje fredag delas ”Friday I´m in love” av The Cure väldigt mycket. Varje söndag delas ”Baksmälla” av Petter och September. Musiken speglar upplevelser som man vill dela med sig av och sociala medier gör det möjligt.

Ett gästinlägg av Andreas Ahlenius som tillsammans med Christian Fredriksson och Joakim Fischer skapat ViralMusicList.com,  som gör topplistor baserat på vilka Spotify-låtar som sprids mest på Facebook.

Foto: SCA via Flickr.

Greenpeace sätter världsrekord i kommentarer på Facebook

Greenpeace genomför just nu en kreativ kampanj för att förmå Facebook att se över sin energiförsörjning. Kampanjen ”unfriend coal” syftar till att få Facebook att driva sina datacenter med förnyelsebar energi istället för kol eller kärnkraft. Som ett led i kampanjen har Greenpeace satt världsrekord i kommentarer, fler än 50.000 kommentarer på ett dygn.

På knappt en halv dag – elva timmar – skrevs över 50.000 kommentarer som uppmanar Facebook att bli förnybart, och rekordförsöket registreras nu i Guinness Rekordbok. Därmed är Greenpeace officiellt världsrekordinnehavare, skriver man i ett pressmeddelande.

För tillfället är antalet kommentarer uppe i över 80.000. Dessa ska sedan visas på en stor LED-skärm utanför Facebooks kontor i Kalifornien.

Se kommentarerna på Greenpeace Facebook-sida här.

Greenpeace Facebook

Ellos satsar på social shopping

Ellos, som kallar sig Nordens största varuhus online, har lanserat Friends Store som är en applikation för social shopping. Kunder kan logga in via sitt Facebook-konto och se vad deras vänner och andra kunder gillar för produkter på Ellos.se. Social shopping är ett sätt för företag att involvera kundens vänner i själva köpprocessen.

Ellos På Ellos Friends Store kan du se vilka plagg som dina vänner gillar men du kan också se vilka plagg som flest gillat totalt. Just nu är det populäraste produkten ett par boots som fått 48 ”likes”. Tyvärr kan jag inte enkelt länka till dessa boots då jag inte snabbt kan hitta någon permalänk till produktsidan.

Ellos har också lagt till en funktion för att visa vilka av dina Facebook-vänner som fyller år snart, självklart så att du ska handla presenter åt dem på Ellos.se. Dock tror jag inte att denna funktion kommer påverka inköpen i särskilt hög grad. Själv har jag några hundra vänner på Facebook och av dem köper jag födelsedagspresenter till mindre än en handfull och deras födelsedagar kommer jag ihåg ändå. Men det skadar säkert inte.

Ellos Friends Store

Nyttan för mig som konsument är att jag kan exponeras för produkter som är mer relevanta för mig då mina vänners preferenser kan stämma bättre överens med min smak än de produkter som Ellos väljer att visa för mig.

PR i sociala medier

Ska man säga någonting om lanseringen av applikationen så är det att Ellos inte verkar ha vänt sig (iallafall inte med framgång) till bloggare. Branschpress som Dagens Handel och Market har skrivit om applikationen men i stort sett inga bloggare har gjort det. Det borde vara minst lika viktigt för Ellos att nå ut till konsumenterna via modebloggare och livsstilsbloggare som att nå branschpressen, så ett tips inför liknande satsningar är att inte glömma bort att inkludera bloggare och andra opinionsbildare i sociala medier i sina PR-utspel.

Hur gick ISS Facebook-kampanj?

Kommer ni ihåg mitt blogginlägg om företaget ISS rekryteringskampanj i sociala medier? I november förra året bloggade jag om en kampanj som påstods dra nytta av tips via Twitter och Facebook och tips den vägen på kandidater skulle kunna ge en belöning på 50.000 kronor. Min huvudsakliga kritik var att företaget inte fanns på Twitter och att kampanjsajten missade alla enkla sätt att dela med sig av information om det lediga jobbet i sociala medie-kanaler. E-post var enda sättet att tipsa andra om jobbet. Företaget hade en liten närvaro på Facebook, men med endast 122 fans verkade det inte som man skulle få någon enorm draghjälp där. När jag väl bloggat om mina tips på hur man borde gjort, registrerade man ett Twitter-konto och låtsades som om det funnits där hela tiden. Jag tyckte helt enkelt att företaget saknade täckning för sina påståenden om rekrytering via sociala medier.

ISS fick ett imponerande genomslag i traditionella medier på sin kampanj (Fastighetstidningen, Mentor online, Dagens Media, GP, FastighetsSverige), vilket indikerar två saker för mig: 1) du kan få bra PR på kreativa idéer men behöver sällan stå till svars när kampanjen inte levererar, 2) att traditionella medier ibland (iallafall inte sällan) inte är tillräckligt kritiska och saknar detaljkunskap kring sociala medier för att ställa de rätta/kritiska frågorna. Ingen frågade hur själva spridningen på Twitter och Facebook skulle gå till. De medier som skrev om kampanjen var främst dagstidningar och branschmedia, vilkas främsta kompetens inte ligger inom digital kommunikation. Men kanske man kunde krävt mer av Dagens Media?

issNåväl, hur gick det då? Ja, jag vet ju inte om någon fick belöningen på 50.000 kronor, för det har mig veterligen inte kommunicerats någonstans. Det är klart att det vore roligt om deras kampanj lyckades, men inga synliga tecken går att se. Vi vet inte ens om jobbet har tillsatts.

ISS på Twitter: efter sin ”Twitter-kampanj” som alltså kom igång efter mitt blogginlägg, så har man lagt ut en (1) tweet, har 0 vänner, följer 0 personer och är listad  på 0 listor. Totalt sett alltså en megaflopp. Inte heller har man länkat till sitt Twitter-konto från sin sajt, så uppenbarligen hade ISS inte för avsikt att vara aktiva på Twitter.

ISS på Facebook: totalt fyra uppdateringar sedan 10 november när de berättade om kampanjen (som 7 personer gjorde tummen upp på, ingen kommenterade). Ingen av dessa uppdateringar informerar om någon anställts eller om någon fått belöningen. Däremot en länk till ett inslag i Aktuellt på SVT från den 14 januari där företagets rekryteringsansvarig intervjuas om att kolla upp kandidater i sociala medier. Inget besked om ovanstående kampanj, alltså. Man har ökat antalet fans från 122 till beskedliga 158.

Slutsats: kampanjen ser ut att ha varit en succé rent PR-mässigt och ISS fick väldigt mycket publicitet för den lediga tjänsten. Om några tips kom in via sociala medier som ledde till att belöningen betalades ut, det vet vi däremot inte, men spridningen på Twitter och Facebook verkar utåt sett ha varit minimal, så det verkar inte sannolikt. Man tycks inte heller ha lyckats skapa några varaktiga relationer genom de sociala medierna, delvis för att de inte hade byggt upp rätt närvaro innan kampanjen drogs igång. Deras initiativ nådde alltså inte ut i någon vidare krets på Twitter eller Facebook. Det som var en bra idé blev alltså inte starten på ett långsiktigt bygge av goda relationer med olika målgrupper i sociala medier. Knappt ens ett tomtebloss, som min vän Jerry Silfwer skulle kunna uttryckt det.

Vad ISS borde gjort med denna kreativa idé är enligt mig, att ha skapat en god närvaro på Twitter och Facebook innan kampanjen rullade ut för att ha haft en chans att få spridning på sitt initiativ. Med andra ord, se till att bygga grunden innan taket ska på. Kampanjer kan fungera i sociala medier men den långsiktiga närvaron är viktig för att skapa ett värde som ökar över tid.

De borde fortsatt att kommunicera via dessa kanaler under själva rekryteringen och hållit intresset uppe hos de som var intresserade, alltså inte skicka en tweet en gång, eller en statusuppdatering på Facebook en gång. ISS hade kommit på ett upplägg som genererat visst intresse, varför inte då kommunicerat löpande kring företagets employer branding och andra nyheter inom dess bransch? Därmed också berättat i efterhand hur det gick med rekryteringen, även om det inte var sociala medier som ledde fram till rätt kandidat.

Kampanjsajten skulle naturligtvis haft bra delningsmöjligheter via sociala medier och inte bara via e-post. Helst skulle kampanjen gått på en sajt som kunde leva lite längre. Nu är sajten borta och alla eventuella länkar man kunde genererat (man fick en från mig till exempel) hade kunna peka på en generell rekryteringssajt, antingen en separat sajt eller en undersida till företagets vanliga sajt. Det intresse som väckts och de relationer som påbörjats, tar de inte hand om och nästa gång företaget gör ett liknande initiativ startar man återigen på i det närmaste noll, vilket förstås är synd.

Vilken tidning plockar upp bollen och följer upp med en kritisk granskning?

Foto: Andrew Feinberg.

Lite perspektiv på konsumtionen av sociala medier

Före detta tv-journalisten Elisabet Höglund går idag till hårt angrepp på användningen av sociala medier och menar att vi lägger så mycket tid på dessa medier att vi snart inte kan prata med varandra längre. Hon skriver:

”Många människor har på det här sättet alltmer kommit att leva i en pseudovärld, i en ny dimension, där det som händer på internet är viktigare än det som händer i den verklighet som fortfarande omger oss. Samtidigt som vi avskärmar oss från vår omgivning genom att ägna all uppmärksamhet åt det som händer på skärmen, letar vi hysteriskt och utskillningslöst efter nya kontakter, men inte i den fysiska verkligheten utan i cybervärlden. Det är en obegriplig – och tragisk – paradox.”

Men efter att ha börja läsa boken Cognitive Surplus av Clay Shirky skulle jag vilja använda ett av hans argument för att ge lite perspektiv på frågan. Shirky menar att det vi människor (läs: främst amerikaner) gjort under de senaste decennierna med all vår extra fritid är – att konsumera tv, dvs passivt, stillasittande konsumtion av massmedieinnehåll. Jämför man all den tid som fortfarande läggs på att titta på tv och den tid som lagts på att bygga upp Wikipedia, är den senare en försvinnande liten del.

I boken berättar Shirky om när han surnar till på en researcher på tv som trött kastar ur sig frågan ”hur kan folk lägga så mycket tid på sociala medier”, varpå han ryter ifrån och säger att ingen som jobbar på tv får ställa den frågan. Helt enkelt, tv-kanalerna har lagt beslag på miljarder timmar av våra liv varje år och om vi tar en del av denna tid till att faktiskt göra något mer aktivt, att producera och kommunicera istället för att bara konsumera, då är det väl bara bra.

Visst, det läggs betydligt mer tid på att hänga på Facebook och läsa bloggar än det läggs på att bygga upp Wikipedia, men lite perspektiv på frågan skulle inte skada. Om vi spenderar mindre tid på att leva i tv-kanalernas ”pseudovärld”, ja då är jag övertygad om att vi kommer kommunicera mer med varandra, inte mindre.

Fotnot: bild från http://www.informationisbeautiful.net/2010/cognitive-surplus-visualized/