Häromdagen bloggade jag om företaget bakom appen Okay, där profilerna på LinkedIn för ett flertal av de anställda var falska. Man hade stulit bilder från fotomodeller på nätet och skapat falska profiler som sedan skickade kontaktförfrågningar till olika personer med många följare i sociala medier. Igår hittade jag ett liknande exempel på ett stulet foto från en svensk profil på LinkedIn.
Profilen ”Elin” som påstår sig vara frilansare hade skapat kontakt med fyra av mina (manliga!) kontakter. Hennes profil visades för mig bland de personer som jag eventuellt känner, därför att vi hade flera gemensamma kontakter. Men hennes profilbild stack ut på så vis att den såg lite för proffsig och ”avklädd” ut jämfört med många andra och dessutom ett uns bekant. En snabb bildsökning på Google visade att bilden var på fd ”glamourmodellen” Elita Löfblad.
”Elin”:
Elita (skärmdump från Expressen):
Med andra ord så har ”Elin” skarvat med sin profilbild av en eller annan anledning.
1. Elins profil är äkta men hon har valt att använda en ”lånad” bild.
2. Ingenting i profilen stämmer och Elins profil är helt falsk.
Jag vet inte om personen bakom kontot är ute efter att luras eller om det bara rör sig om en oskyldigt lån av en bild. Men man bör vara varsam när man får kontaktförfrågningar från personer man inte känner och som har något suspekta profiler. Även om jag inte hört om någon som drabbats så finns det risk att falska profiler används för att samla in användardata som sedan används av spammare och möjligen andra skumma syften.
Så identifierar du falska konton på LinkedIn
De falska konton jag sett visar upp några särdrag, så var särskilt kritisk om du får kontaktförfrågningar från okända konton som visar upp flera av dessa särdrag.
– Har väldigt kort historik. Oftast har de bara angett ett eller två tidigare jobb och en enda utbildning.
– De har få kontakter, oftast färre än 50. Hur kan de ha så få kontakter om de arbetat som redaktörer på en av världens största modetidningar tex?
– De har få ”skills & endorsements”.
– De har väldigt vaga beskrivningar av vad de gör nu eller gjort tidigare. Det är lättare att ljuga om att man är frilans eller egenföretagare än att man har en specifik tjänst på ett specifikt känt företag, då det är lättare att kolla upp.
– Deras profilbilder är lite ”för bra för att vara sanna”. Ofta verkar bluffmakarna använda kvinnliga profiler med bilder stulna från fotomodeller. Kanske är fler benägna att lägga till dessa ”snyggingar”.
– De har ofta väldigt kreativa och långa titlar, speciellt udda om det rör sig om en svensk som är ”Freelancer Craft and Art Curator, Independent Researcher and Writer, Visiting Lecturer”
Givetvis finns det ingen heltäckande mall för att känna igen varken falska eller äkta konton men om du bara tar ett par minuter till att tänka kritiskt så kan du undvika att bluffmakare får tillgång till din mejladress, telefonnummer med mera. Och som vid så många andra tillfällen, är du tveksam om äktheten hos något, dra profilbilden till Googles bildsök och se om du får upp trovärdiga träffar eller inte.
