25% av de mest aktiva på Twitter står för 97% av innehållet

En ny undersökning från Pew Research Center visar återigen att det är en liten del av användarna som publicerar det mesta av innehållet i olika sociala medier. De 25 procent mest aktiva användarna på Twitter i USA, står för nästan alla publicerade tweets, eller hela 97 procent enligt Pew.

Statistiken visar också att dessa mest aktiva konton till största delen heller inte delar särskilt många egna unika inlägg, då endast 14 procent av deras inlägg är egna tweets. Resten är helt enkelt reaktioner på andra tweets, 49 procent är reweets och 33 procent är svar (resterande 4 procent förstår jag inte riktigt vad det skulle vara, kanske är det någon form av avrundingsfel?).

Vill man se möjligheter med dessa insikter så kan det kanske vara att det bör finnas utrymme att göra sin röst hörd om man är mer aktiv på Twitter, då få konton faktiskt publicerar speciellt många tweets och att dessa inlägg trots allt genererar en hel del respons.

Hur twittrar jag?

Det kan vara intressant att analysera sitt eget Twitterkonto för att bilda sig en uppfattning om den egna aktiviteten. Det går till exempel att göra via gratisverktyget Twitonomy. Du ansluter med ditt inloggade konto. Tycker du att det är obehagligt att ge access till en tjänst så går du till dina inställningar och återkallar appens åtkomst när du är klar.

I gratisversionen så analyseras dina tweets tre år tillbaka i tiden och mina resultat för @kullin visar att jag inte är särskilt flitig med att retweeta. Däremot består hälften av mina inlägg av svar och 42 procent består av egna tweets. Jag är alltså betydligt mer benägen att publicera originalinnehåll än de mest aktiva twittrarna i USA.

Vilken typ av twittrare är du?

En gång i Twitters barndom så gjorde jag en analys på Sveriges största företag på Twitter och kom till en slutsats att de betedde sig helt olika och kunde grupperas in i tre huvudkategorier.

Curators/Kuratorer
Konton med en relativt hög andel retweets, filtrerar Twitter och delar intressanta inlägg inom en bransch, intresse, tema eller annat. Kan ha ansats att vara en thought leader.

Broadcaster/Envägskommunikatörer
Använder Twitter främst som ett sätt att nå ut med sina egna budskap. Interagerar sällan med andra konton genom att svara på frågor eller genom att retweeta. Hög andel egna tweets.

Conversationalists/Samtalspartners
Fokus på relationsskapande. Hög interaktivitet med andra konton och har en hög andel svar bland sina tweets. Kan till exempel inkludera företag som agerar som en kundtjänst.

Baserat på denna mycket grova indelning så är mitt agerande på Twitter  både relationsskapande och med en hel del egenpublicerat innehåll.

Vilken typ av twittrare är du?

Fotnot: ni hittar mig på Twitter som @kullin

Doomscrolling eller domedagsscrolla – så slutar du att frossa i dåliga nyheter

Har du svårt att sluta läsa om president Donald Trumps senaste galna utspel i sociala medier, om motsättningarna i USA inför det amerikanska valet, eller nya nedslående rön om klimatkrisen? Kanske är du en av dem som slaviskt följer den senaste statistiken om coronapandemin och utvecklingen i antalet sjuka i covid-19 i Sverige. Då håller du med största sannolikhet på med doomscrolling, eller domedagsscrollande, som vi skulle kunna översätta det med.

Vad är doomscrolling?

Doomscrolling är när vi överkonsumerar negativa nyheter via sociala medier och särskilt i samband med större kriser som pågår länge. Detta överdrivna nyhetsintag om en krissituation påverkar ibland vår mentala hälsa negativt. Flera studier indikerar ett samband mellan genomslaget för covid-19 och ökad användning av sociala medier samt ökade stressnivåer. En rysk studie visade ett samband mellan ökad nyhetskonsumtion om coronapandemin och ökad ångest (se länkar i slutet av inlägget).

I kristider, när vi upplever stor osäkerhet och brist på kontroll, så är det ganska bra att söka mer information. Men bara till en viss nivå. Den tjugonde artikeln om antalet insjuknade i covid i Stockholm eller Göteborg ger oss inte mer kontroll, bara ökad stress.

– Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

I en intervju i YLE förklaras fenomenet: ”Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.”

– I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Vi upplever just nu en period med många stora skeenden inom politik, klimatförändingar, migration och samhället i stort som är omskakande. Över tid så påverkas vi negativt av att ständigt exponeras för den här typen av dystopisk information som får oss att känna att vi står på randen av apokalypsen.

Men doomscrolling löser inga av dessa kriser i sig själv, om det inte leder till någon handling. Och om det påverkar vår mentala hälsa negativt, så bör vi försöka motverka detta beteende. Här är några tips på hur.

Så kan du sluta att domedagsscrolla

  1. Använd sociala medier och sök efter nyheter med en specifik målsättning.
    Öppna Twitter eller en nyhetssajt vid särskilda tider för att söka information om en viss händelse, eller sök på Facebook för att se vad dina vänner har för sig eller efter uppdateringar från en förening du är engagerad i. Genom att använda sociala medier avsiktligt istället för på rutin så är det lättare att engagera sig i något meningsfullt än att dras in i ett konstant negativt nyhetsbrus.
  2. Sätt en tidsgräns eller en specifik tid på dagen.
    Genom att avgränsa ditt användande av nyhetsmedia och sociala nätverk så kan du fortfarande få din nyfikenhet stillad, men det tar inte över hela din dag.
  3. Se över vilka du följer i sociala medier.
    Om du tycker att ditt flöde består av alltför mycket negativa nyheter så kan det vara dags att avfölja vissa nyhetskällor eller personer som delar för mycket information om domedagen. Pausa uppdateringar från vissa källor på Facebook under 30 dagar eller använd mute-funktionen på Twitter för att tillfälligt dölja vissa konton.
  4. Boka in andra aktiviteter
    Sociala medier har många bra egenskaper, så att helt sluta är antagligen inte nödvändigt. Enklare då att bryta upp ditt informationsintag under dagen genom att planera in andra aktiviteter som ett träningspass, ett möte med en vän eller en promenad i skogen.
  5. Filtrera
    Använd de sociala mediernas möjlighet att blockera ord på företeelser som du just nu inte vill höra mer av. Har du läst en nyhet för mycket om Elon Musk eller Donald Trump, ja då är det bara att lägga in deras namn i filtren på X/Twitter, Threads, Instagram osv och vips är ditt flöde lite trevligare.

Fotnot 1: domedagsscrolla eller domedagsskrolla blev ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet

Fotnot 2: Läs mer om doomscrolling i följande artiklar, som också är källor till ovanstående blogginlägg.

Psychology Today.

Wired. 

Anitha Schulman är nu Anlita Skjulman på Instagram

ditt namn på instagram

För flera år sedan fick jag en variant av mitt namn kidnappat på sociala medier. Spamkontot använde inte mitt namn på ett sätt som jag själv skulle gjort, men det var tydligt att spammare hade skannat av och kopierat information, namn och bild från olika konton som mitt, med några små förändringar. Även om jag varit ganska noggrann med att försöka heta ungefär samma på de flesta sociala nätverk, så är det en påminnelse om att man bör vårda sitt namn och sin närvaro i sociala medier. Sökte man på mitt namn så dök ovan nämnda spamkonto upp i resultaten, vilket ju är onödigt. Kontot finns kvar än idag, men är inte aktivt.

Anitha Schulmans namnbyte på Instagram

Jag gjorde nyligen en liten sökning på olika influencers konton på Instagram och insåg att en av dem, Anitha Schulman, bytt användarnamn. Detta på grund av att hon bytt namn till Anitha Clemence. Hennes Instagram-konto med ansenliga 67.000 följare bytte från @anitha_schulman till @anitha_clemence. Det är ju normalt inget problem, men jag rekommenderar att man vid byte av namn på ett stort konto registerar ett nytt konto med det gamla namnet. Så verkar inte ha gjorts nu.

Det öppnar upp möjligheten för skojfriska individer eller andra med ont uppsåt att använda det gamla namnet  som de vill. Någon har alltså gått in och tagit det gamla, nu lediga, Instagram-namnet och lagt upp ett konto som heter ”Anlita Skjulman – Behöver du hjälp med att bygga ett skjul? Anlita skjulman”.

anitha_schulman_instagram

Det här ser ju ganska oskyldigt ut, men någon mer elaksinnad hade kunnat använda konto på ett mer stötande sätt. Dessutom så rankar det gamla kontot väldigt högt på Google, som resultat nr 2 på den relativt vanliga sökningen ”Anitha Schulman Instagram”.

anitha_clemence_instagram

Nu heter hon ju inte så längre, så det är såklart ingen stor sak, men jag ville ändå illustrera att det kan vara värt att försäkra sig mot att ingen använder ditt namn i sociala medier.

Kapade namn på Twitter och Instagram

Andra som fått uppleva negativa effekter av att deras konton är när Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) missat att registrera Jan Björklunds namn på Twitter så sent som 2010.

En falsk Stefan Löfven lockade över 4000 följare på Twitter. Kontot är idag nedstängt.

stefan lofven twitter

Dessutom lyckades en då 14-årig kille registrera Instagram-kontot @ericsson före den svenska telekomjätten.

Följ mig gärna även på Instagram: @kullin.

Behöver jag uppge mina sociala medier när jag ska resa till USA?

USA:s utrikesdepartement inför nu nya regler för besökare till landet, där personer som söker visa till USA ska uppge användarnamnet till sina olika konton i sociala medier. De nya reglerna införs nu på grund av en lagändring som president Donald Trump drev igenom tidigare i år.

Reglerna påverkar 14,7 miljoner resenärer per år, som nu ska uppge konton på sociala kanaler som Facebook, Twitter och Instagram inför inresa i USA. Detta gäller de som ansöker om visum till USA och det gäller även oss svenskar.

Så hur vet jag om jag berörs av dessa regler? Här kommer en kort förklaring.

Behöver jag uppge mina sociala medie-konton när jag ska resa till USA?

Ja, om du behöver ansöka om ett visum, så kommer du att behöva ange dessa uppgifter i ansökningsformuläret.

Nej, om du inte är i behov av visum, så gäller de gamla reglerna och du slipper ange dina konton i sociala medier.

När behöver jag visum?

Du behöver INTE ansöka om visum om du är svensk medborgare och planerar att åka till USA som turist eller på affärsresa och stanna i maximalt 90 dagar. Som affärsresa räknas till exempel deltagande på mässor, möten och träffa kunder, men inte att ta anställning eller driva företag i USA.

Du måste dock ansöka om Visa Waiver/ESTA och det kan du göra här.

Du måste ansöka om visum om du ska stanna som turist i USA i mer än 90 dagar, eller av annan anledning ska stanna längre än 90 dagar. Du måste ha visum om du planerar att studera eller ta anställning i USA.

USAs ambassad i Sverige har mer information om vilka visum som gäller och hur man ansöker om dem.

Vad händer om jag ljuger om mina konton?

Det har kommunicerats att immigrationsprocessen för de som uppgett oriktiga uppgifter i sin ansökan, kan avsevärt försvåras. Vad det innebär vet vi inte, men med tanke på USA:s nya hårda linje inom immigration så finns det alltid en liten risk att du inte släpps in i landet. Så för säkerhets skull är det antagligen bäst att vara ärlig.

TV4-journalisten Soraya Lavasani kapad i Twitter-kampanj

Soraya Lavasani är journalist på TV4 och programledare för TV4-nyheterna. Hon har också en bakgrund på Nyhetsmorgon på samma tv-kanal. De senaste dagarna skulle man kunna tro att hon har gjort någonting tokigt för i en lång rad annonser på Twitter marknadsförs länkar med rubriken ”Soraya gör alla vansinniga”. I annonserna syns även skärmdumpar från Nyhetsmorgon.

Annonserna är i form av sponsrade tweets från till synes unga kvinnor, men allt är förstås bara fejk. Kontona som ligger bakom annonserna har startats i december 2018 eller januari 2019 och har bara ett fåtal följare.

Extra tydligt att detta är fejkkonton är det om man tittar på tex kontot ”NevaBecker16” och så byter man ut siffran mot 13, 14 eller 15. Alla dessa konton är ”suspended” så de lata spammarna startar bara nya konton genom att sätta en högre siffra i kontonamnet.

Det är lite märkligt att Twitter tillåter att nya likadana annonser publiceras när dessa länkar anmäls löpande.

Det är inte säkert att Lavasani själv är medveten om att hennes namn används i annonser på sociala medier då hon själv inte längre är aktiv på Twitter.

Hjälp gärna till att få bort annonserna genom att anmäla dem till Twitter.