Är svenskarna inte redo för sponsrade tweets?

Med tanke på hur kommersiella många av de mest populära bloggarna är idag, så kan det vara svårt att tro att det var lite fult att ha annonser på sin blogg när bloggen slog igenom runt 2004-05. Man skulle vara en oberoende röst och inte låta sina åsikter befläckas av annonsörer. En del satte till och med upp en bild med texten ”ad free blog” för att understryka detta. Men idag är det inte ovanligt att annonser och annan marknadsföring förekommer i de flesta sociala nätverk. Det finns såklart undantag men de flesta aktörer behöver någon gång tjäna pengar till sin verksamhet och då är annonser ofta en nödvändig väg.

Twitter var länge fritt från annonser men 2011 kunde man börja köpa ”promoted tweets” som visades i timeline oavsett om man följde annonsören eller inte. Sådana förändringar kan vara kontroversiella, iallafall tills användarna vant sig. I Sverige har vi inte sett så många lokala sponsrade tweets, men till exempel Svenskt Näringsliv har använt sig av både sponsrade tweets och ”trending topics”. Enligt både KLM och Twitter själva så är annonsering på Twitter förhållandevis effektivt.

Vi kan dock räkna med att detta blir allt vanligare. Twitter måste ju på något sätt få intäkter och jämfört med andra sajter på nätet, t ex Aftonbladet och Expressen, så är denna typ av annonser knappast påträngande. Men nu uppstår frågan om vi svenskar som twittrar är riktigt redo för sponsrade tweets.

Vitamin Water kör just nu en kampanj som innehåller köpta tweets, se nedan.

vitamin water sponsrad tweet

Denna tweet publicerades den 1 augusti och har bara fått en retweet och en favoritmarkering. Och det kan naturligtvis vara så att innehållet inte är tillräckligt intressant, men gå in på tweeten och se vilka kommentarer företaget fått. Det är inga snälla kommentarer precis.

tweet kommentar

tweet

vitamin promoted tweet

Det är förstås att överreagera en smula att använda sådant språk för att ett företag väljer att annonsera på Twitter. Vad företaget indirekt gör är att finansiera samma människors gratistwittrande, så reaktionen är direkt fånig. Men varför tar en del så illa upp för vissa av dessa annonser? Jag tror att några faktorer som påverkar är bland annat följande:

Avsändare: Vem som annonserar är förstås viktigt. Vi har högre toleransnivå för företag eller organisationer vi har förtroende för eller gillar.

Produkt: Hur mycket vi gillar produkten i sig spelar också in. Buteljerat vatten i kombination med modebloggar kan ju möjligen irritera fler personer än något som ses som mindre ytligt.

Budskap: Passar budskapet målgruppen på Twitter? Ju mer kommersiellt budskap desto större risk för irritation. Att bjuda på kunskap eller något annat av värde bör kunna accepteras i högre utsträckning. Eller helt enkelt engagera människor att delta i något genom att skriva eller ladda upp bilder t ex.

Men allt fler företag kommer att börja prova att annonsera på Twitter med sponsrade tweets, så vi lär vänja oss. Som alltid när någonting är nytt så kommer några att lyckas vara mer relevanta än andra. Vi som twittrar och använder tjänsten gratis varje dag, får kanske ta och lugna ner oss några hekto och ge företagen chansen. Om Twitter inte kan tjäna pengar så kommer det inte att kunna leva vidare.

Till slut, här är ett aktuellt exempel som genererat stort engagemang. Universal Music sponsrar en tweet från @Avicii med en uppmaning att avslöja något om sig själva under hashtag #TrueReveal. Avicii har fler än 800.000 följare på Twitter och tweeten har i nuläget fått drygt 450 retweets och genererat cirka 60.000 tweets under hashtaggen på ett dygn, enligt Topsy.com. Naturligtvis är inte annonseringen på Twitter enda orsaken men det är lite intressant att se hur ett företagskonto kan annonsera för en tweet från ett annat konto för att stödja en kampanj.

avicii twitter

Ryanair stoppar piloterna i sociala medier

Jag har aldrig flugit med Ryanair och jag har inga planer på att någonsin göra det. Jag tycker att företaget har en usel personalpolitik, sexistisk marknadsföring och en syn på sina kunder som går emot det mesta som jag står för. På Ryanair finns enligt uppgift inga fackföreningar och de försök som gjorts har motarbetats av företagsledningen. Dessutom verkar företagets vd Michael O’Leary ha värderingar som hämtade från femtiotalet och det är inte menat på ett positivt sätt.

Därför är jag inte särskilt förvånad när jag läser att företaget har sett till att piloternas intresseförening RPG blivit av med sina konton på både Twitter och Facebook. The Ryanair Pilot Group (RPG) säger sig representera ca 2500 piloter hos Ryanair och dess konton på Facebook och Twitter stängdes häromdagen ned på Ryanairs begäran, utan någon som helst förvarning.

”We are currently applying to obtain all ’Ryanair’ pages on all relevant social media outlets in order to prevent internet trolls masquerading as Ryanair,” sa en talesperson för bolaget.

Det är visserligen inget ovanligt att företag, med all rätt, bevakar och säkerställer att ingen använder deras varumärke olovligen. Det är till och med ett företags skyldighet att bevaka sina rättigheter på nätet, men i det här fallet ser det mer ut som ett svepskäl för att tysta kritiska interna röster. Och att likna en pilotförening vid internettroll är onekligen en rätt aggressiv inställning.

RPG är inte helt oväntat kritiska till nedstängningen av deras konton:

”It can only be assumed from these two exceptional events that there seems to be an orchestrated and deliberate attempt to silence the public voice of the Ryanair pilots”, säger Evert van Zwol, ordförande vid the RPG Interim Council i ett pressmeddelande.

Det dröjde dock inte länge innan nya konton på Twitter och Facebook öppnade igen, den här gången med lämpliga disclaimers. Det är ett råd till den som vill använda ett namn, vilket som helst, som någon annan äger rättigheterna till, att skriva en disclaimer i sin presentationstext som berättar att man inte låtsas vara varumärkesägaren. Då brukar de flesta konton klara sig undan nedstängning. Sedan är det förstås alltid en risk med att använda ett varumärke i ett Facebook/Twitter-namn om man inte har rätt att använda det. För att vara på den säkra sidan kan man ju undvika att använda varumärket i själva kontonamnet.

Ryanair kallar RPG för en ”PR-front för konkurrerande flygbolag”. Jag kan ju inte veta detta säkert, men det låter som sedvanligt trams från Ryanairs ”Bagdad-Bob”-liknande PR-maskin.

Det är trots allt så, att det är mycket svårt att tysta kritiker i sociala medier. Stänger man ned ett konto öppnar snart ett nytt. Och i den turbulens som uppstår får man istället en massa dålig publicitet på köpet och mer uppmärksamhet än om man inte gjort någonting.

Man brukar ju säga att de egna anställda kan bli ett företags bästa ambassadörer i sociala medier. Det gäller förstås inte om man som Ryanair har en personal som är väldigt missnöjd med sin arbetsgivare. Man måste börja med en sund verksamhet. Försöken att tysta piloter och andra anställda i sociala nätverk kommer inte att lyckas och jag hoppas att det slår tillbaks på varumärket Ryanair, som förvisso tycks tåla hur mycket skit som helst. För egen del blir det bara ännu ett bevis på att jag aldrig borde flyga med dem. Det borde inte du heller.

8 av 10 svenskar tar med mobilen på toaletten

iphone toilet floor

Att vi har blivit smått beroende av sociala medier är ingen direkt nyhet. Enligt en undersökning från mobiloperatören 3 så har vi så svårt att släppa våra mobiler att så många som 8 av 10 svenskar, eller 79%, surfar med mobiltelefonen medan de är på toaletten. Åttiotalisterna är värst, men sjuttio- och nittiotalisterna gör det i stort sett lika ofta. [uppdaterat med ny länk]

De tar med sig mobilen på toaletten:

40-talister – 26 procent

50-talister – 54 procent

60-talister – 58 procent

70-talister – 84 procent

80-talister – 85 procent

90-talister – 83 procent

Undersökningen: 1010 deltagare i en webbpanel svarade på undersökningen som genomfördes av mobiloperatören 3. Eftersom vi inte vet hur urvalet gjorts så vet vi inte om siffrorna ovan är inte statistiskt säkerställt representativa för hela befolkningen.

Case: Krishantering i sociala medier – om flygkraschen i San Francisco

Den 6 juli i år kraschade en Boeing 777 från Asiana Airlines på San Franciscos flygplats. När liknande olyckor och katastrofer händer idag så sker omfattande rapportering via sociala medier i princip live, så också denna gång. Den första bilden från kraschen lades ut 30 sekunder senare från en passagerare som var på väg att gå ombord på ett annat plan som strax skulle lyfta.

Bloggen SimpliFlying har gjort en mycket läsvärd sammanställning av hur passagerare, journalister och inblandade företag samverkar via sociala medier och utnyttjar Twitter, Facebook mm för att kommunicera kring händelsen, inte minst den krishantering som flygbolag och myndigheter ställs inför.

Norska företag drabbade av Instagram-bluff

Företag som Gröna Lund, SAS och Espresso House har tidigare drabbats av att falska konton på Instagram som lovat följare olika typer av rabatter och gåvor. Dessa bluffar pågår hela tiden och några av dessa företag är speciellt drabbade, till exempel Liseberg där ett flertal konton fortfarande är aktiva. Ett som heter ”gratislisebergskort” har över 3000 följare och utlovar flera hundra gratis kort till Liseberg när kontot når ett visst antal tusen följare. Att det rör sig om en bluff borde inte vara svårt att förstå, inte minst av den bristande stavningsförmågan i presentationstexten. Men vi är lättlurade, så många går på dessa bluffar.

Instagram Instagram

Även i Norge förekommer liknande skojerier. Restaurangkedjan Egon har drabbats av att ett bluffkonto påstår sig ge bort gratis presentkort på 1000 kronor. Fler än 500 bilder har lagts upp som en sorts ”shoutout” på Instagram under hashtag #egongavekort. Som den norska advokaten John Christian Elden säger så är det straffbart att använda någon annans identitet, vilket kan få konsekvenser för bluffmakarna. I fallet med SAS tidigare så uppgav företaget att man polisanmält personen bakom kontot. Hur den historien har utvecklat sig vet jag inte, men uppmärksammade domar som i det svenska Instagram-målet kan förhoppningsvis bidra till att några skojare drar sig för att göra olagligheter i sociala medier. Som företag bör man dock bevaka sina varumärken på Instagram och arbeta aktivt för att stänga ner falska konton.