25 svenska experter spår trender inom sociala medier 2013

Jag bad ett antal personer som är erkänt kunniga inom sociala medier att spå utvecklingen inför 2013. I följande presentation delar de med sig av sina tankar. Det rör till exempel integritetsfrågor, API:er, Facebooks dominanta ställning, lifelogging, content marketing, internet of things och andra ”buzzwords” som vi kanske får vänja oss vid under kommande år.

Ett superstort tack till alla medverkande som tog sig tid att delta. Mathias Klang, Anders Lundin, Stefan Ronge, Lena Leigert, Deeped Niclas Strandh, Jerry Silfwer, Micke Kazarnowicz, Joakim Jardenberg, Karin Eriksson, Emanuel Karlsten, Judith Wolst, Hampus Brynolf, Therese Reuterswärd, Brit Stakston, Anton Johansson, Kim Gustafsson, Fredrik Wass, Kajsa Dahlberg, Rasmus Sellberg, Johan Ronnestam, Tommy Sollén, Ida Nilsson, Mikael Zackrisson och Johannes Sundlo. Dessutom bidrog jag själv.

Hemlösa i Göteborg delar bilder till fotoprojekt via Instagram

Göteborgs Räddningsmission har i veckan lanserat ett fotoprojekt som är en av de mer omfattande svenska kampanjerna som använder Instagram. I julkampanjen En annan bild av Göteborg vill Räddningsmissionen uppmärksamma utanförskap och social utsatthet i Göteborg. Därför samlar man in Instagram-bilder från fem personer som lever eller har levt som hemlösa i Göteborg. Via sajten uppmuntras man att stödja arbetet med hemlösa och utsatta genom att SMS:a in 50 kr.

en-annan-bild-av-goteborg

– Det känns viktigt att inte prata över huvudet på människor som redan lever i utanförskap. Vårt mål med julkampanjen har varit att ge Göteborgs hemlösa och socialt utsatta en egen röst och en kanal för att bli en del i debatten på samma villkor som resten av samhället. Instagram är väldigt demokratiskt på så vis, alla har samma förutsättningar att kommunicera, säger Andreas Gunberg, projektledare på Stendahls som varit med och skapat kampanjen.

De mest sökta orden på Google 2012

Idag har Google berättat vilka som var de mest sökta orden i Sverige på Google under 2012 (hittills). Det är som vanligt ganska rolig läsning. Dock är listan på de allra mest sökta orden tämligen ointressant. Så här ser listan ut:

Mest populära sökningar 2012:

Övergripande
1. Facebook
2. Aftonbladet
3. YouTube
4. Blocket
5. Hotmail
6. Google
7. Eniro
8. Hitta.se
9. Expressen
10. Swedbank

Varför tycker jag att den är ointressant? Jo, för att den i princip bara rör Sveriges mest besökta webbplatser. Man skriver alltså ibland hellre in sajtens namn i sökfältet på Google istället för att skriva in rätt webbadress direkt. Det är ett vanligt och bekvämt beteende för att det går snabbt och man behöver inte tänka på om adressen slutar på .se, .com eller annat. Alla de i topp 10 utom Swedbank finns med i topp bland de mest besökta webbplatserna om man dels ser på Kia index och dels på Alexa.com. Anledningen till att man bör titta på dem båda är att Kia index inte rankar de utländska sajterna som Google, YouTube och Facebook.

Nästa år hade det varit intressant att få en lista på de mest sökta orden, men rensat från namn på webbplatser.

Landskrona stad gör en @sweden på Instagram

Visit Swedens prisbelönta program ”Curators of Sweden” med Twitter-kontot @sweden har inspirerat till många efterföljare runt om i världen där olika personer ”lånar” kontot en vecka i taget. @WeAreAustralia och @CuratorsMexico är två exempel. Konceptet som kallas rotation curation har också börjat synas på Instagram. Den senaste i raden att lansera ett Instagram-konto på liknande sätt är Landskrona stad.

Varje vecka kommer en ny person som bor eller verkar i Landskrona få tillgång till kontot för att visa sin bild av staden, skriver man i ett pressmeddelande. Kontot, @landskronastad, kommer varje måndag att byta användare. Först ut att använda kontot är André Ek, en ölbryggare från Landskrona.

landskrona-instagram

Läs mer tips om Instagram här.

DN har problem med statistiken

Jag reagerade idag på en notis i Dagens Nyheter med rubriken ”Microsoft föll platt”. Enligt notisen hade försäljningen av den nya surfplattan Surface blivit ett fiasko. Men statistiken baseras på att man vid ett tillfälle stått utanför en butik i en stad i USA och observerat vad kunder handlat. Detta under en tvåtimmarsperiod. Detta är förstås en helt vansinnig statistik att hänvisa till i Sveriges största morgontidning. Tänk er vreden i sociala medier om en tidning sågat iPad på samma grunder.

microsoft-surface

Tydligen har DN problem med att tolka statistik och undersökningar på ett trovärdigt sätt. I en annan artikel idag uppger tidningen att var tredje svensk sjuåring har en smart telefon. Statistiken kommer från en undersökning som gjorts på uppdrag av Telenor och som gått ut i ett TT-telegram.

telenor sjuåringar mobiltelefon dn

Här gör DN ett misstag när tidningen tappar bort att siffran gäller sjuåringar som har antingen mobil eller en smart telefon, alltså inte enbart de som har en egen smart telefon. Sedan görs ett annat stort misstag när de säger att resultaten är giltiga för alla svenska barn. Om jag försår saken rätt så stämmer nämligen inte detta (dessutom är siffran avrundad uppåt från 31,2 % till en tredjedel).

Såhär säger man att urvalet har gått till. 

”Totalt kontaktades 1248 föräldrar med helt eller delvis hemmaboende barn i åldern 4-11. Av dessa fick 1000 stycken, där smartphones eller surfplattor fanns i med i familjekontexten, svara på en online-enkät med frågor riktade till föräldrar.”

Notera att det bara är barn i familjer där det finns tillgång till smarta telefoner eller surfplattor som ingår i undersökningen (alltså 80 procent av respondenterna). Det är lite svårt att uttolka hur statistiken sammanställts, det kan vara så att man har dragit slutsatser baserat på basen 1248, men det verkar inte så.

Frågan om hur stor andel sjuåringar som har egen mobiltelefon är ställd till basen 634 respondenter, vilket alltså troligen kommer från de 650 barn som ingått i undersökningen efter att de hushåll som inte har smart telefon eller surfplatta har gallrats bort. Det skulle innebära att 31,2 procent av sjuåringarna i de hushåll som har tillgång till de här prylarna har egen mobil.

DN:s rubrik ”En av tre sjuåringar har egen smart telefon” skulle istället lyda såhär för att vara helt korrekt:

”31,2 procent av sjuåringar i hushåll med tillgång till smart telefon eller surfplatta, har en egen mobil eller smart telefon.”

Jag inser också att en sådan rubrik inte går att skriva i en tidning, men det visar lite hur man genom att slarva med fakta gör en nyhet till något betydligt större än vad som egentligen är sant. Ibland undrar man om de som sätter rubriker verkligen läst texten noga. DN och andra medier har lite att arbeta med när det gäller källkritik.

Fotnot: Vill man titta närmare på hur stor andel av hushållen som har tillgång till smart telefon och surfplatta, samt hur många sjuåringar som har tillgång till smart telefon, kan man också titta på undersökningen Svenskarna och Internet 2012. Där finns mer information att hämta. [PDF]