Browsing articles in "Facebook"
Nov 3, 2012

Instagram lanserar svensk sida på Facebook

I mitten av oktober började Facebook låta stora internationella företag prova en ny funktion för sina Facebook-sidor kallat ”Global Pages”. Den innebär att sidor med väldigt många fans kunde dela upp en global sida i flera versioner baserade på region eller land. En Facebook-användare som hade gillat till exempel Coca-Cola får då istället se en tyskspråkig version av sidan med anpassat innehåll och kommentarer från andra tyska fans. Syftet med denna förändring är att det ska bli lättare att hantera innehållet ur ett geografiskt perspektiv och de som hanterar stora sidor ska slippa styra inlägg från en global sida mot olika länder eller språkområden.

Sverige först i Norden med egen version
Instagram, som för en tid sedan köptes av Facebook, ser ut att vara en av de första sidorna som får en svensk version. Gillar du som svensk Instagram på Facebook så visas inte längre den globala sidan och dess inlägg för dig. Istället visas inlägg på svenska och kommentarer från svenska fans på sidan www.facebook.com/InstagramSvenska. Sverige är ett av 36 länder som får en sida på sitt eget språk. Brasilien, Italien, Kanada, Peru, Spanien och Vatikanstaten (!) är några av de andra länderna. Inga av de övriga nordiska länderna har några egna versioner ännu.

Instagram har många användare i Sverige och sidan har potential att bli en levande community för dess fans. Men än så länge känns det inte som att det finns någon svensk administratör bakom sidan, vilket nog på sikt krävs om det ska bli en bra kvalitet på innehållet. De få statusuppdateringar som hittills publicerats på yxig svenska känns nästan översatta med Google Translate, eller vad tycker ni?

”Delta i hashtaggen projekt: #WHPcaughtgramminghttp://bit.ly/RB8PJP

”Tidigare idag genomförde Felix Baumgartner en stratosfärisk ballongflygning till 37 000 meters höjd – och sedan hoppade han. Frittfall-hoppet var ett försök till att bli den första människan som bryter ljudvallen (1 110 kilometer per timme). Fallet varade i 4 minuter och 22 sekunder. Enligt mätningar som gjordes av @redbullstratos-teamet nådde Baumgartner hastigheten 1 mach (pressen väntar fortfarande på en officiell bekräftelse).”

Så ändrar du tillbaks till den globala sidan eller till en annan landsversion
Det går enkelt att byta version av sidan genom att gå in på https://www.facebook.com/InstagramSvenska och göra följande:

  1. Klicka på menyn på sidan så att den öppnas.
  2. Välj Byt region…
  3. Välj land på menyn som visas
  4. Klicka på Spara land

Nu ser du uppdateringar i ditt nyhetsflöde från den valda versionen.

Fotnot: Jag heter @kullin på Instagram.

Kategorier: Facebook

 

Okt 5, 2012

Fler sidor av historien om hockey-killen i Gefle Dagblad

Jag skrev ett inlägg häromdagen om konsumentmakt i sociala medier där jag resonerade lite kring hur snabbt olika historier idag sprids via Facebook och Twitter. Risken, menade jag, är att vi är lite för trigger happy när det gäller att dela och gilla olika historier som konsumenter sprider där de är kritiska mot företag, eller där individer påstår sig blivit illa behandlade av någon myndighet eller organisation. Konsumentmakten är i sig något väldigt positivt, men det finns också en risk i att det går för fort och att vi tar för givet att en version av en händelse är den enda sanna.

En av de mer omdiskuterade historierna i sociala medier de senaste dagarna är insändaren i Gefle Dagblad där en mamma berättar om hur hennes åttaåriga son blivit petad från hockeylaget. Insändaren ”Min son kommer inte att spela den cupen” har hittills delats 14.400 gånger på Facebook och 900 gånger på Twitter, enligt Sharedcount.com. Det är en gripande historia som är lätt att sympatisera med och dela vidare.

Nu har Aftonbladet pratat med lagets tränare som ger en helt annan bild av det som hänt. Bland annat att pojken spelat i ett lag med ett år äldre pojkar och att de anser att han borde spela med jämnåriga nu när ett sådant lag har bildats. Klubben menar alltså att han inte alls blivit petad utan att man vill att han ska få spela med en mer lämplig årgång spelare.

– Jag är helt för en kritisk granskning av ungdomsidrotten, men jag upplever att medierna har blåst upp det här och publicerat saker vind för våg. Då bli det lätt onyanserat. Alla föreningar i distriktet blir berörda av det här, säger lagets tränare.

Poängen här blir återigen att en version av en händelse snabbt sprids som den enda rätta versionen. Att kritiskt ifrågasätta sanningshalten i olika nät-snackisar är och förblir viktigt. Jag gissar att konsulter som arbetar med krishantering i sociala medier inte kommer att vara sysslolösa de kommande åren.

 

Sep 26, 2012

Facebook och Twitter har blivit konsumentmakt på steroider

En allt större del av vår informationsinhämtning sker idag via digitala medier. Det är en stor möjlighet men det har också gjort företag mer sårbara. En negativ historia som sprids på nätet kan göra avsevärd skada på varumärket och företagets anseende. Och mycket tyder på att den här utvecklingen håller på att eskalera allt snabbare. Den senaste tiden har det nämligen hänt ett antal gånger att konsumenter har kommenterat på svenska företags Facebook-sidor och där dessa negativa inlägg snabbt fått ett enormt genomslag. Till exempel:

7 aug: Malin Stehn skriver om Lindex tjejkläder. Just nu: 58.000 likes och 3100 kommentarer.

facebook lindex kommentar

 

4 sept: Daniel Ek beskriver ett misslyckat säljsamtal från Telenor. Just nu: 164.000 likes och 4980 kommentarer.

facebook-telenor-kommentar

Ett annat fall från de senaste veckorna är inlägg på Specsavers Facebook-sida som fick nästan 12.000 likes och över 1000 kommentarer på ett drygt dygn.

facebook-specsavers

Fler exempel är inlägg på SATS och Swedbanks Facebooksidor.

Jag tror inte ni behöver fler bevis på att konsumenterna idag har en mängd verktyg till hands för att ställa företag och organisationer till svars för sina handlingar. Kommentarer på Facebook-sidor är förstås ett av de främsta vapnen. På många sätt är detta en välkommen utveckling. Det finns gott om marknader som inte fungerar tillfredsställande ur konkurrenssynpunkt och där konsumenterna har att välja mellan ett par lika dåliga alternativ som inte har speciellt stora incitament att förbättra sina tjänster.

Mer makt åt individen är alltså i huvudsak en positiv sak enligt min mening och visst är det härligt att kunna få klämma åt ett stort företag som bara inte levererat det man tycker man betalat för genom ett blogginlägg som fastnar högt i en Google-sökning eller genom en ”Twitter-storm”. Ett företags rykte är värdefullt och konsumenter vet att det är värt mycket för företagen att undvika negativ publicitet, inte minst på nätet. Och detta har vi förstått att utnyttja. När den normala kontaktvägen via kundtjänst inte ger oss rätt, så är det så enkelt att ta till ett mycket mer verkningsfullt vapen – sociala medier.

Men den senaste tidens Facebook-kriser gör ändå att jag tycker att vi måste börja ställa oss lite nya frågor, till exempel om vi konsumenter är mogna att använda den makt vi nu fått. Finns det en risk att vi börjar missbruka vår makt?
Facebook

Många av sociala medie-kriserna kan vara till stor nytta för att det tvingar lata företag att anstränga sig till sitt yttersta och ändra på rutiner som inte fungerar tillfredsställande (ur kundens synvinkel). Men med andra historier som sprids viralt med vindens hastighet börjar åtminstone jag tycka att reaktionerna och spridningen verkligen inte står i proportion till handlingen. Är en snorkig kommentar till en kund som vill ha saker gratis ”värt” 10.000 likes och 1.000 kommentarer? Uppenbarligen är det många som tycker det, eftersom de har slutit upp bakom kunden och ”gillat” inlägget. Själv är jag tveksam då det finns klart värre saker som händer varje dag som skulle vara mer värda uppmärksamheten. Å andra sidan så borde den här typen av saker bli självreglerande – om vi inte tycker att Specsavers gjort fel, då skulle vi inte sprida historien.

Det är dags att vi ställer oss lite nya frågor
Men ändå stannar känslan kvar, att vi konsumenter kanske inte riktigt är mogna ansvaret med den nya maktordningen. Så nu när vi ”vunnit”, låt mig föreslå några nya frågeställningar att resonera kring:

- Har konsumenten alltid rätt? Ofta sluter massan upp för den lilla individen mot det stora företaget. Det är lätt att klicka gilla på en historia där ett företag agerat klantigt, speciellt om det är en lustig historia. Men tänk om det finns fler nyanser i historien, kanske det är dags att lyssna lika mycket på båda sidor istället för att reagera med ryggmärgen. Var det inte dialog och ömsesidig förståelse vi drömde om när sociala medier började få genomslag, eller var det att alla företag (jag lovar, alla företag gör små fel hela tiden) ska krossas om de inte lyder vår minsta vink?

- Har jag själv något ansvar? Om jag bara är en av tio tusen som gillar ett inlägg, har jag ändå ett ansvar att informationen sprids vidare? Kan vi gömma oss bakom kollektivet eller borde var och en av oss fundera ett varv på saker som sanningshalt, källkritik och konsekvens?

- Har vi glömt människorna? Bakom varje misslyckat säljsamtal, snorkig kommentar i en butik eller felriktad tweet finns en människa. Lite kritik kan de flesta nog leva med när de inser att de gjort något tokigt, men när Twitter eller Facebook går igång som en veritabel online-mobb då kan det nog bli extremt tungt att vara målet för alla hårda ord. Jag menar inte att man ska kväsa debatten, men om ni någon gång studerat hur folk kommenterar på företags Facebook-sidor eller i andra liknande ”drev”, så borde ni också reagerat över tonen. Ibland känns det som om folk tror att de kommunicerar med en fabrik eller ett kontor och inte ett antal individer.

- Vad blir effekterna av att allt man gör kan vändas emot en? Precis som Fredrik poängterade i en diskussion på Twitter, så kan ju effekten bli väldigt negativ om företag ska behöva vara rädda för att allt de gör i en kundkontakt kan registreras, tas ur sitt sammanhang och vändas emot dem på nätet. Det kan dämpa kreativitet, risktagande och viljan att ta personligt ansvar. Om jag gör fel så kommer jag att hängas ut i sociala medier. Och ärligt talat skulle vi ju inte vilja att företagen börjar registrera oss och våra handlingar för att ”stärka sin bevisföring”. Jag överdriver förstås riskerna här, men vi bör nog börja fundera i dessa banor.

Kurateringens förbannelse
En anledning till att det blir en sådan enorm kraft i liknande historier är att det är så otroligt lätt att sprida saker vidare på nätet. Ett klick, en like, en retweet, så har vi skapat lite innehåll. Men likväl som det är en styrka är enkelheten också kurateringens och gilla-kulturens förbannelse. En like gör ingen skillnad, men ju mer Twitter och Facebook växer desto snabbare nås en kritisk massa och plötsligt har ett oskyldigt inlägg nått orkanstyrka. För den där volymen kan både vara en styrka men också orsaka en hel del problem när något får till synes för stora proportioner –  när en viral sak förvandlas till en pandemi.

Återigen, jag har länge varit väldigt positiv till möjligheten för vem som helst att publicera sina åsikter och kunna åstadkomma verklig påverkan. Det var en av anledningarna till att jag började blogga för drygt åtta år sedan. Och även jag har just nu pågående ärenden hos minst ett företag som jag anser lurat mig på tusentals kronor. Jag har nog tänkt tanken ett tiotal gånger att om de inte ger mig rätt så tar jag ut min hämnd på nätet, så ska de nog få se att det hade varit billigare att ge mig pengarna tillbaka. Och så bör det också vara, äntligen har maktförhållandena mellan företag och kund jämnats ut (till viss del förstås).

Vi konsumenter har fått allt mer makt och vi borde använda den makten så klokt som möjligt. Då kan vi fortsätta att påverka företag och organisationer att utvecklas i positiv riktning. Men om allt mer av debatten på nätet karaktäriseras av sociala medie-stormar över bagateller, då riskerar vi att ingen lyssnar alls till slut.

Foto från Flickr. Läs också DN.

 

Aug 23, 2012

Varannan OS-tittare delade sina känslor via sociala medier

Det tycks vara så att vi i allt högre utsträckning söker social gemenskap via sociala medier samtidigt som vi ser på tv. En betydande andel av respondenterna i Telias trendundersökning Telia Trends gav utlopp för sina känslor under sommar-OS via sociala medier som Facebook och Twitter. Hela 47,2% av de som tittade på OS delade sina känslor vid svenska framgångar eller nederlag via dessa kanaler.

sociala medier: statusuppdaterar under OS

Motsvarande siffra för sommarens fotbolls-EM var ännu högre, 48,6% av de som tittade statusuppdaterade på Facebook eller Twitter.

sociala medier graf statistik fotbolls-em 2012

Smått fascinerande att det är ungefär så dubbelt så vanligt att man firar eller sörjer online än med de som faktiskt befinner sig på den plats där man tittar på sport.

Kategorier: Facebook Twitter

 

Aug 20, 2012

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?

Statistik kan vara en stor tillgång i PR-arbete, men kan också resultera i att man cementerar åsikter som det egentligen inte alls finns några bevis för. Sociala medier står återigen i skottgluggen, den här gången som troligt ansvarig för en ”lavinartad” uppgång i anmälda ärekränkningar. BRÅ kom med ny statistik för första halvåret i år som visar en kraftig ökning av antalet anmälda ärekränkningar, 16 procent fler än samma period 2011. Sveriges Radio rapporterar bl a att ”Kränkningar över nätet fortsätter att öka”:

”Ärekränkningsbrotten fortsätter att öka, bara i år har anmälda ärekränkningar ökat med 16 procent i jämförelse med samma period förra året, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå. Mycket talar för att fler anmälningar är en konsekvens av ökat användande av sociala medier.”

I bildtexten (en dator med en stor Facebook-logga) lägger man till:

”Ärekränkningar över sociala medier fortsätter att öka.”

Sveriges Radio P4 Norrbotten hänger på i ett inslag med rubriken ”Nätmobbing allt vanligare”:

”I takt med att allt fler använder internet och sociala medier har antalet ärekränkningsbrott ökat lavinartat.”

Den ideella organisationen Friends hakar på diskussionen med ett pressmeddelande där de upprepar att ”mycket talar för att fler anmälningar är en konsekvens av ökat användande av sociala medier.”

Uppdaterat: Även P1 påstår att ”En viktig anledning [till att antalet ärekränkningsanmälningar ökar] är användandet av sociala medier särskilt bland unga. ”

Tyvärr har jag inte hittat någon pressinformation från BRÅ som eventuellt kan ligga till grund för Sveriges Radios rapportering, men studerar vi tillgänglig information på BRÅ:s hemsida så ser vi att det är tydligt att antalet anmälda kränkingar ökat kraftigt de senaste tio åren.

ärekränkning utveckling BRÅ

Huruvida detta är ”lavinartat” eller ej kan vi låta vara osagt, men tendensen är onekligen trist och uppgången i år är ganska markant. Så hur har vi det med orsakssambanden då? Är det Facebook och andra sociala medier som ligger bakom ökningen? I BRÅ:s senaste rapport om hatbrott (pdf) hittar vi ingen vägledning. Viss typ av ärekränkning räknas in inom hatbrotten och där är totalt sett inte internet den plats där flest brott begås (allmän plats eller i närheten av personens hem är minst lika vanliga, beroende på typ av hatbrott). Ingen hjälp där alltså.

En uppsats (pdf) som studerat kränkningar på internet konstaterar istället när det gäller internetanvändandets inverkan på ärekränkande brottslighet att:

”Det finns ingen känd statistik förd över hur många av de polisanmälda ärekränkningsbrotten som är internetrelaterade.”

Troligen är det ökad användning av internet generellt och då även sociala medier, som är en av orsakerna till det ökade antalet anmälda ärekränkningar. Detta är ett oerhört viktigt område som vi borde diskutera mer. Men innan vi definitivt gör sociala medier till syndabocken, så vore det på sin plats att leda saken i bevis. Kanske finns dessa bevis redan, tipsa gärna i kommentarerna.

Uppdaterat: I en ledare igår i DN skriver också Erik Helmerson:

”Enligt en statlig utredning från i maj diarieför polisen inte ens statistik över anmälda kränkningar på internet – det saknas en sådan markering i anmälningssystemet. Detta för ett brott som kan ge fasansfulla effekter för den som drabbas.”

 

Sidor:«1234567...17»

Instagrams

 

Arkiv


Blogglänkar

  • RSS
  • Twitter
  • LinkedIn
  • NetworkedBlogs