Varannan OS-tittare delade sina känslor via sociala medier

Det tycks vara så att vi i allt högre utsträckning söker social gemenskap via sociala medier samtidigt som vi ser på tv. En betydande andel av respondenterna i Telias trendundersökning Telia Trends gav utlopp för sina känslor under sommar-OS via sociala medier som Facebook och Twitter. Hela 47,2% av de som tittade på OS delade sina känslor vid svenska framgångar eller nederlag via dessa kanaler.

sociala medier: statusuppdaterar under OS

Motsvarande siffra för sommarens fotbolls-EM var ännu högre, 48,6% av de som tittade statusuppdaterade på Facebook eller Twitter.

sociala medier graf statistik fotbolls-em 2012

Smått fascinerande att det är ungefär så dubbelt så vanligt att man firar eller sörjer online än med de som faktiskt befinner sig på den plats där man tittar på sport.

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?

Statistik kan vara en stor tillgång i PR-arbete, men kan också resultera i att man cementerar åsikter som det egentligen inte alls finns några bevis för. Sociala medier står återigen i skottgluggen, den här gången som troligt ansvarig för en ”lavinartad” uppgång i anmälda ärekränkningar. BRÅ kom med ny statistik för första halvåret i år som visar en kraftig ökning av antalet anmälda ärekränkningar, 16 procent fler än samma period 2011. Sveriges Radio rapporterar bl a att ”Kränkningar över nätet fortsätter att öka”:

”Ärekränkningsbrotten fortsätter att öka, bara i år har anmälda ärekränkningar ökat med 16 procent i jämförelse med samma period förra året, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå. Mycket talar för att fler anmälningar är en konsekvens av ökat användande av sociala medier.”

I bildtexten (en dator med en stor Facebook-logga) lägger man till:

”Ärekränkningar över sociala medier fortsätter att öka.”

Sveriges Radio P4 Norrbotten hänger på i ett inslag med rubriken ”Nätmobbing allt vanligare”:

”I takt med att allt fler använder internet och sociala medier har antalet ärekränkningsbrott ökat lavinartat.”

Den ideella organisationen Friends hakar på diskussionen med ett pressmeddelande där de upprepar att ”mycket talar för att fler anmälningar är en konsekvens av ökat användande av sociala medier.”

Uppdaterat: Även P1 påstår att ”En viktig anledning [till att antalet ärekränkningsanmälningar ökar] är användandet av sociala medier särskilt bland unga. ”

Tyvärr har jag inte hittat någon pressinformation från BRÅ som eventuellt kan ligga till grund för Sveriges Radios rapportering, men studerar vi tillgänglig information på BRÅ:s hemsida så ser vi att det är tydligt att antalet anmälda kränkingar ökat kraftigt de senaste tio åren.

ärekränkning utveckling BRÅ

Huruvida detta är ”lavinartat” eller ej kan vi låta vara osagt, men tendensen är onekligen trist och uppgången i år är ganska markant. Så hur har vi det med orsakssambanden då? Är det Facebook och andra sociala medier som ligger bakom ökningen? I BRÅ:s senaste rapport om hatbrott (pdf) hittar vi ingen vägledning. Viss typ av ärekränkning räknas in inom hatbrotten och där är totalt sett inte internet den plats där flest brott begås (allmän plats eller i närheten av personens hem är minst lika vanliga, beroende på typ av hatbrott). Ingen hjälp där alltså.

En uppsats (pdf) som studerat kränkningar på internet konstaterar istället när det gäller internetanvändandets inverkan på ärekränkande brottslighet att:

”Det finns ingen känd statistik förd över hur många av de polisanmälda ärekränkningsbrotten som är internetrelaterade.”

Troligen är det ökad användning av internet generellt och då även sociala medier, som är en av orsakerna till det ökade antalet anmälda ärekränkningar. Detta är ett oerhört viktigt område som vi borde diskutera mer. Men innan vi definitivt gör sociala medier till syndabocken, så vore det på sin plats att leda saken i bevis. Kanske finns dessa bevis redan, tipsa gärna i kommentarerna.

Uppdaterat: I en ledare igår i DN skriver också Erik Helmerson:

”Enligt en statlig utredning från i maj diarieför polisen inte ens statistik över anmälda kränkningar på internet – det saknas en sådan markering i anmälningssystemet. Detta för ett brott som kan ge fasansfulla effekter för den som drabbas.”

Twitter på svenska – promoted account

När Twitter översattes till svenska tyckte jag att några översättningar blev lite tokiga. Bland annat hade jag föredragit ”twittra” istället för ”tweeta”, men det senare är det begrepp som har fastnat. Nu ser jag att ”Promoted” som står under de konton som betalar för att exponeras, har översatts till ”Marknadsförd”. Jag hade föredragit ”Sponsrad”, då vi har pratat en del tidigare om sponsrade tweets. Vad tycker ni?

twitter-promoted

Infografik: Socialdemokraterna vs Moderaterna på Twitter

Kampen är väldigt jämn om vilket parti av Socialdemokraterna och Moderaterna som är störst på Twitter. Partierna har nästan lika många följare och följer själva ungefär lika många konton. Men baserat på den senaste månadens aktiviteter, skapas mer engagemang kring Moderaternas tweets. Båda partierna twittrar flitigast på fredagar, av någon anledning.

Infografiken nedan är skapad med hjälp av visual.ly.

Pin It

infographic twitter moderaterna socialdemokraterna

Har källkritik blivit omodernt?

Det blev en hel del snack kring den Facebook-rapport som nyligen släpptes och bland annat Brit Stakston och Mikael Zackrisson skrev om hur skevt det kan bli när de som rapporterar (både avsändare och medier) väljer ut en väldigt negativ vinkel ur en viss statistik. Det i sig kanske inte var något direkt fel även om effekten blev en väldigt tråkig nyhetsvinkel. Men som Simon Sundén också påpekar så finns det ett stort problem i att dra alltför långtgående slutsatser ur statistik som inte är representativt för den population man undersökt. Och det framgick inte särskilt bra under medierapporteringen initialt.

Nu har det kommit ännu en undersökning om sociala medier där rapporteringen hamnat helt snett. MedieAkademin och PR-byrån Welcom har släppt en SIFO-undersökning om svenskarnas kunskaper och inställning till Twitter. I pressmeddelandet skriver man att:

”Hela 75 procent av befolkningen, känner inte ens till mediekanalen [Twitter]”.

Denna vinkel snappades upp av Dagens Media som noterar att ”svenskarna struntar i Twitter”:

”75 procent har aldrig ens hört talas om Twitter.”

Även The Local noterar att:

”Twitter ’unknown’ to 75 percent of Swedes” samt att ”Three out of four Swedes have never heard of Twitter…”

Problemet är att påståendet i pressmeddelandet att 75 procent av befolkningen inte känner till Twitter, inte stämmer. Det är en svepande formulering som inte har täckning i frågeformuläret. Enligt svarsalternativen är det nämligen endast 24 procent som ”inte alls” känner till Twitter, inte 75 procent. För att komma upp i 75 procent så måste man räkna med de som inte känner till Twitter särskilt väl, och det betyder förstås att de känner till Twitter men inte vet så mycket om hur det fungerar. Det är alltså inte alls samma sak som att de aldrig hört talas om Twitter.

twitter-statistik

Hur en PR-byrå kan misslyckas med att formulera en korrekt slutsats ur ovanstående svarsalternativ är svårt att förstå. Det är deras jobb att kunna sånt. Detta återupprepas sedan av de medier som rapporterar om undersökningen eftersom de inte tar sig tid att titta på hur svaren fördelats i själva undersökningen.

Det är förståeligt att det kan bli fel när tempot i nyhetsarbetet skruvats upp till en sådan nivå att många inte har mer än några minuter att lägga på varje artikel, men man kan ändå bli beklämd när ingen bemödar sig att dubbelkolla informationen. Är det inte på grund av den redaktionella processen som vi behöver medier, för att granska källor och värdera olika utsagor? Dessutom måste de företag och organisationer som sammanställer statistik och rapporter bli bättre på att lägga fram rätt information från första början så att det går att kritiskt granska all information direkt från källan. Blir det fel i första kommunikationen så blir det fel längs hela linjen.

Gör om, gör rätt.