Psykologi: så fungerar näthatare – en infografik

Ikväll sänds ett avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning kallat ”Män som näthatar kvinnor”. Ett mycket angeläget och skrämmande tema som har satt stora avtryck i sociala medier redan innan programmet har sänts. Inför programmet så hittade jag en intressant sammanställning som, något komplicerat, redogör för vad som tydligen rent psykologiskt ligger bakom varför en del personer beter sig som nättroll.

Infografiken nedan kallad Psychology of an Internet Troll pekar på en rad faktorer som gör att en person är mer benägen att skriva hatiska kommentarer på nätet än vad den skulle göra ansikte mot ansikte. Klicka på bilden för en större version.

Psychology of an Internet Troll

Ljust och fräscht – och photoshoppat

Jag tror de flesta är medvetna om att magasin som inredningstidningar ofta snyggar till bilder i Photoshop och många av oss accepterar att det är så. Men hur mycket kan man ändra i en bild innan det går för långt? Här är ett avslöjande exempel från senaste Plaza Interiör. Bilden på framsidan innehåller bland annat ett mörkt träbord, en mörk träbricka och en blå matta. Inne i tidningen ser vi samma bild, fast då är bordet och brickan ljusa och mattan är röd. Och vi vet inte om övriga detaljer på omslagsbilden är tillagda i datorn eller om de fanns med i ”verkligheten”.

Dels tycker jag att det är klantigt att ha två versioner av samma bild, dels ogillar jag den typen av stark manipulation i redaktionell miljö.

Plaza Interiör framsida
Plaza Interiör

Instagram tappar inte alls var fjärde användare

Dåliga nyheter kring sociala medier, det är som lilla julafton för de traditionella medierna. Kan de ge sociala nätverk en känga så verkar det inte alltid vara så noga med källkritiken. Här är två exempel från tidigare i år där medier snabbt tolkar nyheter negativt eller ger sociala medier skulden (se även diskussionen kring Instagram-upploppen i Göteborg):

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?
Har källkritik blivit omodernt?

Idag har TT skickat ut en notis som plockats upp av ett stort antal svenska medier med rubriken ”Instagram tappar var fjärde användare”. (Uppdaterat: Nu har Expessen bytt ut artikeln mot en ny mer korrekt version.) Tappet skylls på de nya användarregler som Instagram införde den 17 december:

”Fotodelningssajten Instagram tappade nästan en fjärdedel av sina användare efter det att företaget införde nya kritiserade policyregler, som snabbt drogs tillbaka. Enligt App Data som mäter aktiviteten på nätet sjönk antalet dagliga användare på en vecka från 16,4 till 12,4 miljoner.”

Statistiken från AppData släpptes igår men har redan hunnit förnekas av Facebook, som äger Instagram. Datan gäller heller inte alla Instagram-användare.

AppData har själva också redan hunnit förneka (eller ändra sin egen formulering) att nedgången inte har någonting att göra med de nya användarvillkoren. Istället hänvisar man till att det beror på julhelgen och att appar eller sajter som Pinterest och Yelp har sett liknande nedgångar.

 ”AppData reflects only Facebook-connected users of the Instagram app. Though the terms of service change spurred a lot of negative media attention and complaints from users, the decline in Facebook-connected daily active users began closer to Christmas, not immediately after the proposed policy changes. The drop between Dec. 24 and 25 seems likely to be related to the holiday, during which time people are traveling and otherwise have different routines than usual. A number of other apps saw similar trends, including Skype, Pandora, Pinterest and Yelp. The original statement issued by the NY Post was not approved for citation by AppData.”

Dessutom var det väldigt tydligt i AppDatas grafer att nedgången inte kom den 17 december eller strax därefter. Instagram backade dessutom från sina nya regler redan den 18 december. Istället ser man att antalet veckoanvändare faktiskt ökat för Instagram.

appdata-instagram-dailyusers

appdata-instagram-weeklyusers

Visserligen har notisen en not om att Facebook bestrider uppgifterna, men varför då ens publicera? Och formuleringen att Facebook ”kallade siffrorna felaktiga” är också väldigt typiskt sätt att så tvivel när det gäller trovärdigheten hos Facebook. De borde väl veta bättre än ett externt företag?

Tyvärr är det alltför lätt att skruva rubriker så att de får en mer allvarlig innebörd än de borde. I det här fallet var det ju dessutom inte alls sant. Så nästa gång du läser i tidningen att Facebook är slut eller att Twitter är på väg ut, granska gärna fakta lite närmare. Det måste inte vara sant för att det står i tidningen.

DN har problem med statistiken

Jag reagerade idag på en notis i Dagens Nyheter med rubriken ”Microsoft föll platt”. Enligt notisen hade försäljningen av den nya surfplattan Surface blivit ett fiasko. Men statistiken baseras på att man vid ett tillfälle stått utanför en butik i en stad i USA och observerat vad kunder handlat. Detta under en tvåtimmarsperiod. Detta är förstås en helt vansinnig statistik att hänvisa till i Sveriges största morgontidning. Tänk er vreden i sociala medier om en tidning sågat iPad på samma grunder.

microsoft-surface

Tydligen har DN problem med att tolka statistik och undersökningar på ett trovärdigt sätt. I en annan artikel idag uppger tidningen att var tredje svensk sjuåring har en smart telefon. Statistiken kommer från en undersökning som gjorts på uppdrag av Telenor och som gått ut i ett TT-telegram.

telenor sjuåringar mobiltelefon dn

Här gör DN ett misstag när tidningen tappar bort att siffran gäller sjuåringar som har antingen mobil eller en smart telefon, alltså inte enbart de som har en egen smart telefon. Sedan görs ett annat stort misstag när de säger att resultaten är giltiga för alla svenska barn. Om jag försår saken rätt så stämmer nämligen inte detta (dessutom är siffran avrundad uppåt från 31,2 % till en tredjedel).

Såhär säger man att urvalet har gått till. 

”Totalt kontaktades 1248 föräldrar med helt eller delvis hemmaboende barn i åldern 4-11. Av dessa fick 1000 stycken, där smartphones eller surfplattor fanns i med i familjekontexten, svara på en online-enkät med frågor riktade till föräldrar.”

Notera att det bara är barn i familjer där det finns tillgång till smarta telefoner eller surfplattor som ingår i undersökningen (alltså 80 procent av respondenterna). Det är lite svårt att uttolka hur statistiken sammanställts, det kan vara så att man har dragit slutsatser baserat på basen 1248, men det verkar inte så.

Frågan om hur stor andel sjuåringar som har egen mobiltelefon är ställd till basen 634 respondenter, vilket alltså troligen kommer från de 650 barn som ingått i undersökningen efter att de hushåll som inte har smart telefon eller surfplatta har gallrats bort. Det skulle innebära att 31,2 procent av sjuåringarna i de hushåll som har tillgång till de här prylarna har egen mobil.

DN:s rubrik ”En av tre sjuåringar har egen smart telefon” skulle istället lyda såhär för att vara helt korrekt:

”31,2 procent av sjuåringar i hushåll med tillgång till smart telefon eller surfplatta, har en egen mobil eller smart telefon.”

Jag inser också att en sådan rubrik inte går att skriva i en tidning, men det visar lite hur man genom att slarva med fakta gör en nyhet till något betydligt större än vad som egentligen är sant. Ibland undrar man om de som sätter rubriker verkligen läst texten noga. DN och andra medier har lite att arbeta med när det gäller källkritik.

Fotnot: Vill man titta närmare på hur stor andel av hushållen som har tillgång till smart telefon och surfplatta, samt hur många sjuåringar som har tillgång till smart telefon, kan man också titta på undersökningen Svenskarna och Internet 2012. Där finns mer information att hämta. [PDF]

Svenska medier om utvecklingen inom sociala medier

Här är ett urval av klipp från några ledande svenska medier och hur de tolkar rapporten Svenskarna och internet 2012 när det gäller läget för sociala medier i Sverige. I mina öron låter det mer som önskedrömmar än något som speglar läget just nu…

sociala medier