Bluffmakare lockar med U2-konsert på Facebook

Det finns gott om tävlingar och utlottningar på Facebook som utlovar fantastiska priser som resor och annat. Är man ett hard core fan av rockgruppen U2 så är det klart att man lätt går på följande meddelande som just nu cirkulerar på Facebook.

”Är du Sveriges största U2 fan? Vill du få möjligheten att vinna 4 gratis biljetter till U2 Konsert? Klicka på bilden för att delta.”

u2facebook

En Facebook-sida som kallas Live Musik Sverige ligger bakom. Men U2 har inte ens utannonserat någon turné ännu och än mindre konsert i Sverige. Om inte alla särskrivningar får dig att reagera så bör du dubbelkolla på U2:s sajt om de ens har några konsert. Fler varningsklockor ringer när den påstådda webbadressen ”LIVEMUSIC.SE/U2” inte stämmer. Länken funkar inte och sajten tillhör ett annat företag. Live Musik Sverige på Facebook har bara funnits sedan i slutet av augusti och har knapphändigt med information på sin sida. Allt signalerar bluff alltså.

Klickar man på tävlingslänken så skickas du via en sajt som ägs av skojarna på Euroads vidare till sajten ”Deltagarklubben”. Där är det plötsligt inte U2-biljetter du tävlar om utan fyra konsertbiljetter till valfri konsert. Hela upplägget går ut på att samla in kontaktuppgifter som Euroads sedan säljer vidare till en mängd mindre nogräknade företag. Fyller du i dina uppgifter ger du alltså ditt samtycke till att bli kontaktad av en strid ström av säljare. Och jag har aldrig hört talas om någon som faktiskt har vunnit någon av alla dessa drömvinster.

Som alltid, tänk kritiskt och dela inte vidare länkar som du inte vet är legitima. Läs gärna mer om skojföretag som Euroads och Planet49 GmbH här hos InternetSweden.se.

Zlatans diss blev en viral succé på Vine

Gårdagens EM-kvalmatch mellan Österrike och Sverige blev en händelserik historia. Men det var inte målen som blev den största snackisen utan Zlatans blick när Rubin Okotie i Österrikes lag puttade på Zlatan vid en hörna. Över hela världen delas sekvensen med rubriker som ”You don’t touch Zlatan Ibrahimovic” och ”Don’t. Touch. Zlatan”.

En som snabbt la upp en video av händelsen var svenske Hussein Alavi. Hans video på Vine har i skrivande stund över 10 miljoner visningar (”loopar”) på Vine och ökar snabbt med cirka en miljon per timma. Det är snart lika många som samtliga Pewdiepies visningar på Vine och videon kan därmed vara en av de mest visade svenska videorna på Vine någonsin.

Eftersom filmen är uppladdad utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren finns det givetvis en risk att videon ovan kan tas bort från nätet snart om den anmäls.

 

Skolor och kommuner varnar för mobbning på appen Secret

secret I våras lanserades den kontroversiella appen Secret i Sverige och nu kommer rapporter om att ungdomar blir kränkta på appen. Secret är en app som kopplar ihop dina kontakter i mobilen anonymt så att du inte vet vem som publicerar eller kommenterar. Grundtanken är att användare delar med sig av sina tankar och särskilt då hemligheter som man inte vågar yttra publikt i andra forum. Inläggen visas för ens kontakter och kan även spridas vidare.

På grund av att användare är anonyma så finns det en uppenbar risk att appen används för att skriva saker som kränker andra. Anonymiteten möjliggör att man törs uttrycka saker som man aldrig skulle skriva om man gick att identifiera. I Skåne har appen blivit väldigt omtalat i och med skolstarten och Helsingborgs Dagblad rapporterar att hundratals ungdomar blivit kränkta och uthängda som horor. Nakenbilder har publicerats mot personernas vilja och en polisanmälan har även lämnats in.

Nu varnar rektorer i Malmö för mobbningen som sker på appen och i Kungsbacka har kommunen utfärdat en varning för Secret.

– Jag känner mig oroad över användningen av Secret då anonymiteten gör det lättare att uttrycka känslor och åsikter som kan vara kränkande. Vi vet att appen används av en del ungdomar i Kungsbacka. Därför är det viktigt att vi i skolan är uppmärksamma och känner till kanalen och hur den kan användas. Vi har informerat personalen i skolorna om appen och hur den fungerar, säger Tomas Berndtsson, förvaltningschef för gymnasie- och vuxenutbildning.

Skolorna i Kungsbacka har inte blockerat appen från tex skolornas läsplattor utan har hittills fokuserat på att informera skolpersonal och resonera med eleverna vad som är lämpligt beteende på nätet. De har dock blockerat en annan tjänst där man anonymt kan dela åsikter om andra, nämligen Ask.fm. Kränkningarna där var för grova för att skolans nät skulle tillåta tjänsten.

Läs mer om kränkningar på Ask.fm

Även ungdomar är kritiska till appen. Matilda Winter säger till Aftonbladet att hon vill se ett förbud av appen.

– Jag undrar hur den fortfarande kan få finnas kvar. Det är hur många ungdomar som helst som mår dåligt på internet. Det behövs inte fler sidor eller appar där man kan mobba.

Blockering av appar och sajter där kränkningar förekommer är ett hett diskussionsämne. Oavsett om man är för eller emot så löser det aldrig hela problemet då ungdomar alltid kan använda tjänsterna på sina egna mobiler. Det viktigaste är att föra en dialog med ungdomar om mobbning, att utbilda och informera både skolpersonal och föräldrar så att de kan fungera som stöd till ungdomar. Då ökar möjligheterna att motverka mobbning och att man kan stötta de som ändå drabbas.

Fotnot: Secret har förbjudits i Brasilien och Apple har tagit bort den från den lokala AppStore.

Elita Löfblad är inte din vän – så känner du igen falska konton på LinkedIn

Häromdagen bloggade jag om företaget bakom appen Okay, där profilerna på LinkedIn för ett flertal av de anställda var falska. Man hade stulit bilder från fotomodeller på nätet och skapat falska profiler som sedan skickade kontaktförfrågningar till olika personer med många följare i sociala medier. Igår hittade jag ett liknande exempel på ett stulet foto från en svensk profil på LinkedIn.

Profilen ”Elin” som påstår sig vara frilansare hade skapat kontakt med fyra av mina (manliga!) kontakter. Hennes profil visades för mig bland de personer som jag eventuellt känner, därför att vi hade flera gemensamma kontakter. Men hennes profilbild stack ut på så vis att den såg lite för proffsig och ”avklädd” ut jämfört med många andra och dessutom ett uns bekant. En snabb bildsökning på Google visade att bilden var på fd ”glamourmodellen” Elita Löfblad.

”Elin”:

linkedinelin2

Elita (skärmdump från Expressen):

linkedinelita

Med andra ord så har ”Elin” skarvat med sin profilbild av en eller annan anledning.

1. Elins profil är äkta men hon har valt att använda en ”lånad” bild.

2. Ingenting i profilen stämmer och Elins profil är helt falsk.

Jag vet inte om personen bakom kontot är ute efter att luras eller om det bara rör sig om en oskyldigt lån av en bild. Men man bör vara varsam när man får kontaktförfrågningar från personer man inte känner och som har något suspekta profiler. Även om jag inte hört om någon som drabbats så finns det risk att falska profiler används för att samla in användardata som sedan används av spammare och möjligen andra skumma syften.

Så identifierar du falska konton på LinkedIn
De falska konton jag sett visar upp några särdrag, så var särskilt kritisk om du får kontaktförfrågningar från okända konton som visar upp flera av dessa särdrag.

– Har väldigt kort historik. Oftast har de bara angett ett eller två tidigare jobb och en enda utbildning.

– De har få kontakter, oftast färre än 50. Hur kan de ha så få kontakter om de arbetat som redaktörer på en av världens största modetidningar tex?

– De har få ”skills & endorsements”.

– De har väldigt vaga beskrivningar av vad de gör nu eller gjort tidigare. Det är lättare att ljuga om att man är frilans eller egenföretagare än att man har en specifik tjänst på ett specifikt känt företag, då det är lättare att kolla upp.

– Deras profilbilder är lite ”för bra för att vara sanna”. Ofta verkar bluffmakarna använda kvinnliga profiler med bilder stulna från fotomodeller. Kanske är fler benägna att lägga till dessa ”snyggingar”.

– De har ofta väldigt kreativa och långa titlar, speciellt udda om det rör sig om en svensk som är ”Freelancer Craft and Art Curator, Independent Researcher and Writer, Visiting Lecturer”

Givetvis finns det ingen heltäckande mall för att känna igen varken falska eller äkta konton men om du bara tar ett par minuter till att tänka kritiskt så kan du undvika att bluffmakare får tillgång till din mejladress, telefonnummer med mera. Och som vid så många andra tillfällen, är du tveksam om äktheten hos något, dra profilbilden till Googles bildsök och se om du får upp trovärdiga träffar eller inte.

LinkedIn oviktig för vd vid beslutsfattande

Undersökningsföretaget Regi har frågat 94 vd:ar för svenska börsnoterade företag vilka externa informationskällor som är betydande i deras beslutsfattande kring marknadsfrågor. Resultatet visade att svensk dags- och veckopress fortfarande är den dominerande källan, före motsvarande press utomlands, trendspaningar samt ”LinkedIn, diskussionsforum och andra företags publikationer”.

regi

Resultatet är anmärkningsvärt, skriver Regi i sitt pressmeddelande. ”Sociala medier och LinkedIn ligger fortfarande på väldigt låga nivåer för VD när de skall fatta beslut.”

Jag tycker att resultatet är ganska väntat, av bland annat följande anledningar.

– Få vd:ar är medlemmar på LinkedIn. En amerikansk undersökning visade att bland storföretagen var färre än en tredjedel av vd:arna medlemmar på LinkedIn. Det finns inget som pekar på att det skulle vara dramatiskt annorlunda i Sverige. Penetrationen för Dagens Industri däremot lär nog ligga när 100%.

– LinkedIn ses fortfarande inte som en nyhetskanal. Sajten håller på att utveckla en funktionalitet som gör att allt fler delar och konsumerar nyheter där, men LinkedIn ligger fortfarande efter andra sociala nätverk som Twitter och Facebook när det gäller just omvärldsbevakning.

– LinkedIns diskussionsforum kan vara en viktig källa för omvärldsbevakning, men den typen av nätverkande är relativt tidskrävande, vilket få börsföretagsdirektörer har tid med. Däremot bör det vara ett element i företagets omvärldsbevakning i stort, något som kanske når beslutsfattarna i ett senare skede, men att de själva ska använda dem för sin omvärldsbevakning är ännu inte sannolikt.

– LinkedIn är inte sociala medier. Skulle frågan inkluderat Twitter, Facebook, bloggar etc så är chansen att fler hade angett denna kanal som viktig.

Sociala medier kan bidra med kundinsikt
Givetvis vore det önskvärt om ledningen på svenska företag själva använde sociala medier i sitt beslutsfattande. Men i väntan på att det sker får vi helt enkelt hoppas att de får dessa insikter indirekt från sin marknadsavdelning eller annan del av organisationen. Gör man det rätt så är sociala medier en fantastisk källa för att förstå hur kunder och marknaden i stort tänker, både vad gäller trender och reaktioner på redan genomförda beslut.