Se över dina geotaggade bilder på Instagrams karta

instagram logoInstagram har sedan länge en funktion där du kan lägga till platsinformation på bilder du laddar upp, även kallat geotaggar. Du kan själv styra om du vill att en viss bild ska taggas eller inte. Oftast sparas också platsinformation i fotografiets metadata vilket innebär att en semesterbild från Barcelona kan få rätt plats även om du inte laddar upp den förrän du kommit hem.

Under vissa förutsättningar kan det dock hända att bilder taggas fel eller omedvetet. Oavsett vilket så kan det alltid vara bra att se över vilka spår man lämnar efter sig i sociala nätverk. Jag gjorde just det idag och noterade att flera av mina bilder taggats helt fel. Istället för att taggas med platser i Florida och London så hade de istället fått platsinformation från där jag laddade upp dem, dvs på bussen till jobbet. Detta helt utan att jag märkt det och dessutom utan att det syntes på den enskilda bilden (de såg ut att sakna geotagg). Alla rödmarkerade bilder nedan är feltaggade.

instagram map 4

 

Detta är nu inte hela världen men de hade kunnat taggas med en annan plats, t ex mitt hus. Kanske vill man av någon anledning inte visa en viss plats och därför bör man se över sitt Instagram-konto och se hur bilder taggats.

Det gör du genom att gå till din profil och klicka på den ”pin” som är symbol för plats.

instagram map 5

 

Zooma in på rätt område och hittar du ett foto som du vill ta bort från kartan så klicka på ”Redigera” högst uppe till höger i kartan. Därefter klickar du på bilden så att siffran 1 ändras till 0. Sedan får du godkänna att du vill göra ändringen och sedan är det klart.

instagram map 2

 

Kartfunktionen i Instagram kan vara lite rolig att använda, inte minst som ett stöd för minnet när man varit ute och rest. Det hjälper till att minnas exakt de platser du besökt. Dessutom ger det andra möjlighet att upptäcka dina bilder när de utforskar olika platser. Men som med alla spår du lämnar på nätet kan det ibland vara lönt att göra en översyn, kanske upptäcker du att det är något du vill ta bort.

Du följer mig på Instagram på @kullin.

Bluffmakare lockar med U2-konsert på Facebook

Det finns gott om tävlingar och utlottningar på Facebook som utlovar fantastiska priser som resor och annat. Är man ett hard core fan av rockgruppen U2 så är det klart att man lätt går på följande meddelande som just nu cirkulerar på Facebook.

”Är du Sveriges största U2 fan? Vill du få möjligheten att vinna 4 gratis biljetter till U2 Konsert? Klicka på bilden för att delta.”

u2facebook

En Facebook-sida som kallas Live Musik Sverige ligger bakom. Men U2 har inte ens utannonserat någon turné ännu och än mindre konsert i Sverige. Om inte alla särskrivningar får dig att reagera så bör du dubbelkolla på U2:s sajt om de ens har några konsert. Fler varningsklockor ringer när den påstådda webbadressen ”LIVEMUSIC.SE/U2” inte stämmer. Länken funkar inte och sajten tillhör ett annat företag. Live Musik Sverige på Facebook har bara funnits sedan i slutet av augusti och har knapphändigt med information på sin sida. Allt signalerar bluff alltså.

Klickar man på tävlingslänken så skickas du via en sajt som ägs av skojarna på Euroads vidare till sajten ”Deltagarklubben”. Där är det plötsligt inte U2-biljetter du tävlar om utan fyra konsertbiljetter till valfri konsert. Hela upplägget går ut på att samla in kontaktuppgifter som Euroads sedan säljer vidare till en mängd mindre nogräknade företag. Fyller du i dina uppgifter ger du alltså ditt samtycke till att bli kontaktad av en strid ström av säljare. Och jag har aldrig hört talas om någon som faktiskt har vunnit någon av alla dessa drömvinster.

Som alltid, tänk kritiskt och dela inte vidare länkar som du inte vet är legitima. Läs gärna mer om skojföretag som Euroads och Planet49 GmbH här hos InternetSweden.se.

Zlatans diss blev en viral succé på Vine

Gårdagens EM-kvalmatch mellan Österrike och Sverige blev en händelserik historia. Men det var inte målen som blev den största snackisen utan Zlatans blick när Rubin Okotie i Österrikes lag puttade på Zlatan vid en hörna. Över hela världen delas sekvensen med rubriker som ”You don’t touch Zlatan Ibrahimovic” och ”Don’t. Touch. Zlatan”.

En som snabbt la upp en video av händelsen var svenske Hussein Alavi. Hans video på Vine har i skrivande stund över 10 miljoner visningar (”loopar”) på Vine och ökar snabbt med cirka en miljon per timma. Det är snart lika många som samtliga Pewdiepies visningar på Vine och videon kan därmed vara en av de mest visade svenska videorna på Vine någonsin.

Eftersom filmen är uppladdad utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren finns det givetvis en risk att videon ovan kan tas bort från nätet snart om den anmäls.

 

Skolor och kommuner varnar för mobbning på appen Secret

secret I våras lanserades den kontroversiella appen Secret i Sverige och nu kommer rapporter om att ungdomar blir kränkta på appen. Secret är en app som kopplar ihop dina kontakter i mobilen anonymt så att du inte vet vem som publicerar eller kommenterar. Grundtanken är att användare delar med sig av sina tankar och särskilt då hemligheter som man inte vågar yttra publikt i andra forum. Inläggen visas för ens kontakter och kan även spridas vidare.

På grund av att användare är anonyma så finns det en uppenbar risk att appen används för att skriva saker som kränker andra. Anonymiteten möjliggör att man törs uttrycka saker som man aldrig skulle skriva om man gick att identifiera. I Skåne har appen blivit väldigt omtalat i och med skolstarten och Helsingborgs Dagblad rapporterar att hundratals ungdomar blivit kränkta och uthängda som horor. Nakenbilder har publicerats mot personernas vilja och en polisanmälan har även lämnats in.

Nu varnar rektorer i Malmö för mobbningen som sker på appen och i Kungsbacka har kommunen utfärdat en varning för Secret.

– Jag känner mig oroad över användningen av Secret då anonymiteten gör det lättare att uttrycka känslor och åsikter som kan vara kränkande. Vi vet att appen används av en del ungdomar i Kungsbacka. Därför är det viktigt att vi i skolan är uppmärksamma och känner till kanalen och hur den kan användas. Vi har informerat personalen i skolorna om appen och hur den fungerar, säger Tomas Berndtsson, förvaltningschef för gymnasie- och vuxenutbildning.

Skolorna i Kungsbacka har inte blockerat appen från tex skolornas läsplattor utan har hittills fokuserat på att informera skolpersonal och resonera med eleverna vad som är lämpligt beteende på nätet. De har dock blockerat en annan tjänst där man anonymt kan dela åsikter om andra, nämligen Ask.fm. Kränkningarna där var för grova för att skolans nät skulle tillåta tjänsten.

Läs mer om kränkningar på Ask.fm

Även ungdomar är kritiska till appen. Matilda Winter säger till Aftonbladet att hon vill se ett förbud av appen.

– Jag undrar hur den fortfarande kan få finnas kvar. Det är hur många ungdomar som helst som mår dåligt på internet. Det behövs inte fler sidor eller appar där man kan mobba.

Blockering av appar och sajter där kränkningar förekommer är ett hett diskussionsämne. Oavsett om man är för eller emot så löser det aldrig hela problemet då ungdomar alltid kan använda tjänsterna på sina egna mobiler. Det viktigaste är att föra en dialog med ungdomar om mobbning, att utbilda och informera både skolpersonal och föräldrar så att de kan fungera som stöd till ungdomar. Då ökar möjligheterna att motverka mobbning och att man kan stötta de som ändå drabbas.

Fotnot: Secret har förbjudits i Brasilien och Apple har tagit bort den från den lokala AppStore.

Elita Löfblad är inte din vän – så känner du igen falska konton på LinkedIn

Häromdagen bloggade jag om företaget bakom appen Okay, där profilerna på LinkedIn för ett flertal av de anställda var falska. Man hade stulit bilder från fotomodeller på nätet och skapat falska profiler som sedan skickade kontaktförfrågningar till olika personer med många följare i sociala medier. Igår hittade jag ett liknande exempel på ett stulet foto från en svensk profil på LinkedIn.

Profilen ”Elin” som påstår sig vara frilansare hade skapat kontakt med fyra av mina (manliga!) kontakter. Hennes profil visades för mig bland de personer som jag eventuellt känner, därför att vi hade flera gemensamma kontakter. Men hennes profilbild stack ut på så vis att den såg lite för proffsig och ”avklädd” ut jämfört med många andra och dessutom ett uns bekant. En snabb bildsökning på Google visade att bilden var på fd ”glamourmodellen” Elita Löfblad.

”Elin”:

linkedinelin2

Elita (skärmdump från Expressen):

linkedinelita

Med andra ord så har ”Elin” skarvat med sin profilbild av en eller annan anledning.

1. Elins profil är äkta men hon har valt att använda en ”lånad” bild.

2. Ingenting i profilen stämmer och Elins profil är helt falsk.

Jag vet inte om personen bakom kontot är ute efter att luras eller om det bara rör sig om en oskyldigt lån av en bild. Men man bör vara varsam när man får kontaktförfrågningar från personer man inte känner och som har något suspekta profiler. Även om jag inte hört om någon som drabbats så finns det risk att falska profiler används för att samla in användardata som sedan används av spammare och möjligen andra skumma syften.

Så identifierar du falska konton på LinkedIn
De falska konton jag sett visar upp några särdrag, så var särskilt kritisk om du får kontaktförfrågningar från okända konton som visar upp flera av dessa särdrag.

– Har väldigt kort historik. Oftast har de bara angett ett eller två tidigare jobb och en enda utbildning.

– De har få kontakter, oftast färre än 50. Hur kan de ha så få kontakter om de arbetat som redaktörer på en av världens största modetidningar tex?

– De har få ”skills & endorsements”.

– De har väldigt vaga beskrivningar av vad de gör nu eller gjort tidigare. Det är lättare att ljuga om att man är frilans eller egenföretagare än att man har en specifik tjänst på ett specifikt känt företag, då det är lättare att kolla upp.

– Deras profilbilder är lite ”för bra för att vara sanna”. Ofta verkar bluffmakarna använda kvinnliga profiler med bilder stulna från fotomodeller. Kanske är fler benägna att lägga till dessa ”snyggingar”.

– De har ofta väldigt kreativa och långa titlar, speciellt udda om det rör sig om en svensk som är ”Freelancer Craft and Art Curator, Independent Researcher and Writer, Visiting Lecturer”

Givetvis finns det ingen heltäckande mall för att känna igen varken falska eller äkta konton men om du bara tar ett par minuter till att tänka kritiskt så kan du undvika att bluffmakare får tillgång till din mejladress, telefonnummer med mera. Och som vid så många andra tillfällen, är du tveksam om äktheten hos något, dra profilbilden till Googles bildsök och se om du får upp trovärdiga träffar eller inte.