Browsing articles in "sociala nätverk"
Jan 23, 2014

Finland inför ny lag för att komma åt kränkningar i sociala medier

laws for atoms

17-åriga Amanda i Finland förföljdes och trakasserades under en lång tid av någon som med hjälp av brev, epost, Facebook och andra kanaler gjorde allt för att förstöra hennes liv. I en intervju med tidningen Västra Nyland 2011 sa hon att hon varken fått hjälp av Facebook eller polisen. Trakasserierna hade då hållit på i över två år.

Fram till och med sista december förra året fanns det stora luckor i finsk lag när det gäller möjligheter att straffa hot och trakasserier via sociala medier och andra digitala kanaler. Men vid årsskiftet infördes två nya lagar som förhoppningsvis ska bidra till minskat näthat. Den första lagen kallas Brott mot kommunikationsfrid och innebär att den som i syfte att störa skickar meddelanden eller ringer till någon annan kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Dessutom införs en lag om Olaga förföljelse som ska motarbeta stalking, dvs om någon upprepade gånger förföljer en person till exempel via sociala medier. Exempel på detta har vi sett även i Sverige, till exempel karriärcoachen Nina Jansdotter som en längre tid blivit förföljd på bland annat Facebook.

Anmälningar med hänvisning till den nya lagen har redan kommit in till polisen, som 21 jan skriver t ex:

”En person har anmält att hon har fått en stor mängd otrevliga och störande sms och meddelanden via socialt medie. Anmälaren vet vem gärningspersonen är. Anmälan är rubricerad som brott mot kommunikationsfrid som är en ny brottsrubricering i Strafflagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2013-2014.”

När en lag väl finns på plats innebär det inte automatiskt att fler fälls för brott. I Sverige har det vid ett flertal tillfällen visat sig svårt att utreda och därmed åtala, t ex vid kränkande Facebook-sidor i Västerbotten och när en ung flicka dödshotades på Ask.fm och polisen inte ens provade att få ut ip-adressen.

Till sist: läs gärna Tommy K Johanssons blogginlägg ”Trakasserad på nätet? Så samlar du data till polisen!”

 

Dec 30, 2013

Att unga lämnar Facebook var bara en medieanka

Medier över hela världen slog i veckan upp att unga flyr Facebook, bland annat för att de inte vill dela samma nätverk som sina föräldrar. Istället påstods har de dragit vidare till ”coolare” sociala nätverk som Instagram, Kik och Snapchat, där de får vara ifred från mamma och pappa. Uppgifterna baserades på en artikel i brittiska the Drum, som hänvisar till en studie finansierad av EU, där det hävdas att Facebook är dött och begravet bland ungdomar i Storbritannien.

Studien som genomförts av professor Daniel Miller på University College London är säkert gedigen på alla sätt, men uppgifterna om att ungdomarna flyr Facebook ifrågasätts nu kraftigt. Uttalandet att Facebook är dött bland unga baseras på intervjuer med ungdomar i åldern 16-18 år på tre skolor i mindre orter norr om London. Urvalet av respondenter är alltså mycket begränsat i både ålder och geografi.

Miller skriver själv att ”the data is ethnographic/qualitative but I strongly encourage people to interview schoolkids to find confirmation.” Vi kan alltså inte hitta några statistiskt säkra bevis för att uttalandet stämmer överhuvudtaget.

Facebook själva har visserligen erkänt att de har en utmaning i användningen bland unga, men deras CFO David Ebersman sa nyligen att användandet bland tonåringar är stabilt och att nedgången bland yngre tonåringar är “of questionable statistical significance”, dvs tveksamt om skillnaderna är statistiskt säkerställda.

Fortfarande finns det mig veterligen inga statistiskt säkerställda bevis för att unga minskar sin användning av Facebook. Men det är klart, det är synd att kolla en bra historia…

 

Dec 28, 2013

Allt grövre kränkningar på Ask.fm – nu blockeras sajten på skolor

ask.fm logoLuleå kommun har beslutat att blockera tillgången till det sociala nätverket Ask.fm, där användare kan ställa frågor och chatta med varandra helt anonymt. Sajten har hamnat i hetluften ett flertal gånger under året, bland annat när en 14-årig flicka i England mobbades så svårt på Ask.fm att hon tog sitt liv.

I en brittisk undersökning svarade 15% av användare på Ask.fm att de utsatts för mobbing och trakasserier, en siffra som är betydligt högre än för medlemmar på Facebook (6%) och Twitter (2,5%). Möjligheten att vara anonym ökar naturligtvis risken för att utsättas för kränkande kommentarer.

– I alla sociala forum där användarna är anonyma är det en mycket, mycket hårdare ton, säger forskaren Elza Dunkels till Expressen.se i artikeln om den engelska flickan.

Att tonen är hård på sajten är det ingen tvekan om. Det räcker att gå in på något av de första resultaten i en Google-sökning på Ask.fm för att få fram kommentarer som dessa:

”Bra för jag har plats i min säng för er båda slynor :*”

hon där ‎@XXX är inte fake här är hennes blogg XXX

Mena inte att hon har ett fake konto menar att hon sminkar sig som en jävla Barbie från Japan.”

så du tycker hon är snyggare än mej? azzå shiet brur / ‎@XXX

Du ser ut som en fake hora :-)

varför väljer du den horan istället för XXX?

du är en hora ditt äckliga fuck snälla ta bort anonymt och stå för vad du tycker så jag sedan kan slå sönder dig, spräcka ditt anal och sen skita i din mun, fuckin smuts jag har känt XXX sen jag var 4 typ, vänta bara ska tracka dig skiter i hur jävla lång tid det tar. jag ska veta vem du är. ärligt talat så XXX är inget jämfört med XXX. ingen är det. fuckin smuts”

Det där tog 1 minut att googla fram.

Forskare kritiska mot kommunens beslut
Luleå kommun har tydligen haft en dialog med både föräldrar och elever. En dataansvarig lärare registrerade sig på sajten och undersökte vilken typ av kommentarer som fanns där och vad de fann var en mängd mycket grova påhopp. Men alla verkar inte tycka att blockeringen av sajten på alla skoldatorer är en bra idé. På http://ask.fm/ungaonline skriver forskare om unga och internet. De skriver bland annat så här, när de först ifrågasätter kommunens motiv.

”Varför gör skolan så? Det finns en överhängande risk att man gör det för att ha ryggen fri och slippa kritik. ”

Jag brukar tycka att dessa båda forskare har kloka tankar och gör ett viktigt jobb i ett mycket aktuellt ämne. Men här håller jag inte alls med dem. Jag tycker att det är onödigt cyniskt att antyda att skolan eller kommunen tar ett beslut som detta på grund av att man vill ha ryggen fri. Är det något som vi bör applådera så är det när vuxenvärlden engagerar sig i mobbingfrågor och skolelevers hälsa, inte minst på nätet. Näthat är en del av många ungdomars vardag och uppsåtet här måste vi utgå från är för att skydda eleverna från kränkningar och mobbning.

”Varför väljer en skola ut en enskild tjänst som ask.fm och blockerar den för att mobbning sker där medan man exempelvis låter en mobbningsutsatt del av skoldagen som idrotten fortsätta som om inget hänt? Med samma resonemang skulle en skola kunna stänga ner utsatta delar av verksamheten.”

Det är ett väldigt märkligt resonemang att jämföra Ask.fm och en ordinär idrottslektion. För det första så ingår idrotten i läroplanen vilket inte användning av ett anonymt socialt nätverk som Ask.fm gör. Det är oerhört svårt att se att Ask.fm fyller någon som helst funktion i skolarbetet.

För det andra publiceras extremt grova sexuella kränkningar på Ask.fm av och till barn så unga som 12-13 år gamla, kommentarer som är så grova att Caligula hade rodnat. Visst förekommer kränkningar i skolan och på idrotten, men de sker inte anonymt vilket gör de iallafall teoretiskt lättare att bearbeta då det finns en identifierad ”gärningsman”.  Utan att förringa problemen med mobbning i skolans lokaler så tycker jag man rätt snabbt kan konstatera att Ask.fm är en plats där många barn och ungdomar utsätts för kränkningar som är så allvarliga att de bör polisanmälas. Om skolan eller kommunen gör en bedömning att det är skadligt för barn att vistas i denna (digitala) miljö, då har de förstås några val att göra. Antingen kan man utbilda och informera för att få bort det skadliga beteendet, eller så kan man välja att inte möjliggöra tillgång överhuvudtaget inom skolans ramar. Eller både och.

Jag är i grunden för att man i det längsta ska undvika blockering som lösning på problem, men det finns alltid gränser. Ska skolan tillåta elever att titta på grov porr på skolans datorer? Varför ska det vara en rättighet för ungdomarna att använda Ask.fm på skolans utrustning när i princip ingenting på sajten har med skolarbetet att göra? En blockering av Ask.fm på skoldatorerna minskar knappast heller elevernas chanser att öva sig ”att navigera på nätet”, som forskarna skriver.

Intressant är att många ungdomar tycker att sajten till och med bör stängas.

– Sidan är ju till för att andra ska vara jävliga, de som skriver kommentarer där är bara dumma, säger en elev till NSD.se.

Jag medger att blockering är en extrem åtgärd, men jag tycker att det är rätt av skolan att sända en signal om att sajten innehåller kommentarer och beteenden som är ren och skär mobbning. Sedan går det att parallellt jobba med likabehandlingsplaner och planer mot kränkande beteenden.

Det finns många skolor som har dålig koll på ungdomarnas användning av sociala medier. Det finns skolor som är dåliga på att ge stöd till ungdomar som mobbas på nätet. Men när skolor agerar kraftfullt och till synes tar välgrundade beslut, känns det tråkigt att de får svepande kritik. Det är så lätt att tycka att skolor tar den lätta vägen, agerar enbart för att slippa kritik, att det bara är du och jag som ”fattar nätet”. Så är det dock inte alltid.

Vuxna måste ta ansvar
När en 13-årig flicka i Kävlinge fick ta emot dödshot på Ask.fm kontaktade hon och hennes mamma den lokala polisstationen som vägrade ta emot en anmälan. Polisen menade att de fick vända sig till skolan, som i sin tur hänvisade tillbaka till polisen. Förundersökningen som sedan blev av lades ner på grund av att åklagaren antog att Ask.fm inte skulle lämna ut ip-adresser, vilket Sydsvenskan motbevisade med ett enkelt mejl till sajten. Åklagaren ställde inte ens frågan till sajten!

Det är svårt att tänka sig frustrationen hos en 13-åring som inte tas på allvar när hon får ta emot dödshot på nätet. Vuxenvärlden måste ta ansvar och engagera sig mer i de här frågorna. När skolan, kommunen och vuxna väl engagerar sig så ska det uppmuntras, även om det är en lösning som inte tilltalar forskare.

Fotnot: se också ”Jag önskar att Ask.fm läggs ned”, ”På Ask.fm slår hatet mot de allra yngsta”, ”Hatiska kommentarer mot barn på ask.fm”.

Kategorier: sociala nätverk

 

Okt 10, 2013

Läsarkommentarer upphov till varannan ”delning” av Aftonbladets ledarartiklar

Aftonbladets ledarredaktion bloggade den 7 oktober om den stora spridning som artiklar från Aftonbladet Ledare fått i sociala medier. Tidningens artiklar delades mångdubbelt fler gånger än till exempel motsvarande artiklar på DN, GP, Expressen och SvD. Utspelet kritiserades dock igår av Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Timbro som menar att ”frågan är om inte siffrorna är lite för bra för att vara sanna. En närmare granskning visar att Aftonbladets siffror drivs upp av läsarkommentarer och andra läsares gillande av dessa kommentarer.”

Johansson Heinö är onekligen någonting på spåren. För det som Aftonbladet kallar delningar, är i själva verket ett mått som består av:

- The number of likes of this URL
- The number of shares of this URL (this includes copy/pasting a link back to Facebook)
- The number of likes and comments on stories on Facebook about this URL
- The number of inbox messages containing this URL as an attachment.

Som Johansson Heinö skriver är Aftonbladet den enda av dessa tidningar som använder Facebook Comments för artikelkommentarer och att det ”driver naturligtvis debattglada läsare till Aftonbladets sidor. Och det driver samtidigt upp statistiken för delningar.”

För att tydliggöra denna fråga så bloggade Karin Pettersson ett förtydligande idag som visar endast delningarna och Aftonbladet har fortfarande en överlägsen statistik jämfört med konkurrenterna. Därmed fick också mitt blogginlägg en lite annan vinkel.

Med den frågan ur världen tycker jag ändå att det vore intressant att se lite djupare i vilken påverkan just artikelkommentarerna har på spridningen i sociala medier och främst då Facebook, det var ju nämligen Heinös ingångspunkt i sin text.

Grundfrågen var återigen alltså, i Aftonbladets första blogginlägg redovisades bara en totalsumma som kallades delningar. Jag ville veta hur stor andel av ”delningarna” som var 1) riktiga delningar, 2) gillningar och 3) kommentarer. I efterhand har jag fått veta att Aftonbladets blogginlägg baserades på 7 artiklar. Eftersom jag inte visste det så tittade jag på samtliga 21 huvudartiklar på Aftonbladet ledare under vecka 40.

Resultatet av min genomgång visar att endast 9% av det totala antalet sociala interaktioner på Facebook är riktiga delningar. 16% är kommentarer och 75% är gillningar. (För 21 artiklar, 52958 interaktioner varav 4553 delningar, 39623 gillningar, 8782 kommentarer). Proportionerna stämmer väl överens med Aftonbladets egna siffror.

aftonbladet delningar i sociala medier

Av det totala antalet interaktioner är alltså kommentarerna en ganska liten andel. Men de får en stor effekt på antalet gillningar eftersom siffran för gillningar inkluderar både gillningar på Facebook och gillningar på artikelkommenterar gjorda med Facebook Comments. På till exempel den här artikeln har det kommit 24 kommentarer med sammanlagt 108 gillningar. Det är nästan exakt hälften av artikelns alla gillningar och en tredjedel av de totalt 310 interaktionerna. Ungefär så ser det ut på fler artiklar.

En genomgång av kommentarer på 5 av dessa 21 artiklar visar att antal kommentarer plus gillningar på kommentarer utgör 57% av de totala Facebook-interaktionerna. Alltså, ungefär hälften av alla sociala interaktioner uppstår som en följd av läsarkommentarer (totalt ca 16% i kommentarer och ungefär 35-40% av gillningar till artikelkommentarer).

Man kan alltså som en mycket grov tumregel titta på en ledarartikel på Aftonbladet och se siffran bredvid Facebook-knappen och utgå från att ungefär hälften av siffran är ett resultat av att man har Facebook Comments.

Det jag dock tycker är värt att påpeka att man inte ska kalla dessa interaktioner för delningar, då de består av både delningar, gillningar och kommentarer. Det är inte alltid glasklart med hur olika interaktioner registreras, men i huvudsak anser jag att min genomgång är korrekt. Riktiga delningar utgör i exemplet ovan endast 9% av den totala siffran. Denna beskrivning blir då direkt felaktig. Sedan finns inget vedertaget begrepp att använda istället, men sociala interaktioner är ett förslag (cred: @danouc).

Uppdaterat: Även Hampus Brynolf och Emanuel Karlsten bloggar om detta.

Fotnot: statistiken framtagen med SharedCount och Facebook Share Counter. Aftonbladets egen sammanställning har skett via Linktally. När jag dubbelkollade de 21 artiklarna i mitt test ovan med Linktally framkom att av 54464 reaktioner kom 52959 från Facebook, dvs ca 97%). De data jag använt kan du hitta här: http://www.scribd.com/doc/175034316/Aftonbladet-Delningar-till-sociala-medier

 

Okt 1, 2013

Vanligare att flickor blir offer för nätmobbning enligt ny studie

cyber attack

Det stora Instagram-målet i Göteborg satte fenomenet nätmobbning ordentligt på agendan i Sverige, men ännu är forskningen på området begränsad. Speciellt om man tänker på studier av eventuelle könsskillnader när det gäller mobbning via sociala nätverk och annan nätrelaterad mobbning. I veckan har dock Linda Beckman disputerat på Universitetet i Karlstad med en avhandling med rubriken ”Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents – Gender differences and associations with mental health”.

En av frågeställningarna i avhandlingen var att försöka utröna om det finns skillnader i beteenden mellan pojkar och flickor när det gäller nätmobbning. I studien undersöktes ungdomar mellan 13 och 15 år.

Studien av mer traditionell mobbning visar att det inte finns några könsskillnader alls bland traditionella mobbningsoffer. Det är alltså i princip lika vanligt att flickor och pojkar mobbas. Vidare var det en större sannolikhet att pojkar var traditionella mobbare jämfört med flickor.

Vanligare att flickor nätmobbas
I Beckmans studie framkom att det vid nätmobbning istället var större sannolikhet att flickor nätmobbas medan det inte var någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på att nätmobba andra. Sannolikheten var också större att pojkar samtidigt var både mobbare och offer (bully-victims) vid traditionell mobbning  jämfört med flickor, medan sannolikheten för flickor att vara både mobbare och offer (nätbully-victims) vid nätmobbning var större jämfört med pojkar.

I korthet innebär det att flickor utgör en större andel av både mobbare och offer vid nätmobbning än vid traditionell mobbning, procentuellt sett.

En anledning till den ökade representationen av flickor i nätmobbning kan enligt Beckman vara att pojkar traditionellt är överrepresenterade i fysisk mobbning medan det vid verbal mobbning inte finns några könsskillnader. Nätmobbningen ligger således närmare den verbala mobbningen i sin karaktär. Detta påstående stöds till exempel i Skolverkets stora genomgång Utvärdering av metoder mot mobbning:

”Mobbning bland pojkar handlar i stor utsträckning om öppen och fysisk aggressivitet medan problematiken bland flickor mer handlar om social utfrysning och verbala kränkningar.”

Vid framtida arbete med att motverka nätmobbning kan det alltså finnas skäl att fästa särskild vikt vid flickor och deras situation.

Beckmans studie är intressant och även de övriga delarna är läsvärda, t ex om att det fanns ett samband mellan mobbning och psykosomatiska besvär samt att ungdomar med funktionshinder löpte större risk att bli både mobbare och offer (bully-victims).

Här finns avhandlingen i sin helhet:

 

Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents by kullin

Bild från Flickr.

 

Sidor:«1234567...15»

Instagrams

 

Arkiv


Blogglänkar

  • RSS
  • Twitter
  • LinkedIn
  • NetworkedBlogs